| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNYGGA snyg3a2, v. -ade ((†) pr. sg. akt. -er Swedberg Cat. 649 (1709); pr. sg. pass. -es Juslenius 343 (1745)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Dähnert (1746)), -NING.
1) motsv. SNYGG 3 (b), med avs. på person l. sak: göra snygg l. ansa gm att tvätta l. städa l. borsta l. putsa o. d.; göra snyggt i l. på (ngt); äv. utan obj.; numera oftast i särsk. förb. o. ss. senare led i ssgr. Lind (1738). Den i sig sjelf Hederlige Mannen uppfyller sitt usla rum med idel eldfängda ämnen, utan at där får på minsta sätt snyggas. VDAkt. 1781, nr 604 (1780). När kupningen är slutad, rengöres och snyggas humlegården. Arrhenius Jordbr. 3: 111 (1861). De hade redan hunnit snygga skutan, frukostera och (osv.). Högberg Frib. 195 (1910). (Fölet) ”Inga-lills” största njutning var att bli snyggad med rotborste. Nordenskiöld Dagr. 52 (1922). Enligt .. (C. C. Gjörwell) omgav .. (J. H. Lidén) sig på sjukbädden med unga och vackra Östgötafäntor som räckte honom mat och snus, snyggade honom om näsan och vände bladen i hans böcker. Holmberg Leopold 1: 207 (1953). — jfr AV-, O-, TILL-, UPP-SNYGGA.
a) refl., om person: göra sig snygg l. fin, snygga upp sig, snygga till sig; äv. i sådana den refl. anv. närstående uttr. som snygga sitt yttre l. sitt hår. När man är buden vti ett förnämt hus til måltid, huru bereder och snygger man sig, och för all ting lagar at man är ren och wel klädd. Swedberg Cat. 649 (1709). Påmintes en del at wel snygga sitt hår och skegg. KulturbVg. 3: 28 (1711). Sedan jag affärdat skjutspojken, packat upp min .. koffert och snyggat min yttre person, stod jag villig att hörsamma kallelsen till tedrickning inne hos herrskapet. Engelke Prästg. 6 (1905). Klerk hade snyggat sig, bar snövit stärkskjorta och satt nu .. och klippte skägget. Nilsson HistFärs 51 (1940). — särsk. oeg. l. bildl., i etiskt avs. (jfr SNYGG 6 a). Om man (gm att ta avstånd från syndare o. ogudaktiga) vil snygga och rena sig alt för mycket, så gjör man dermed långt större skada (än om man tolererar dem i församlingen). Christus sjelf .. måste ju tåla en Judas när sig. Borg Luther 2: 824 (1753).
b) (numera mindre br.) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som snyggats upp l. till l. snyggat upp sig l. till sig, uppsnyggad, tillsnyggad, snygg. Lind (1738). Sedan Corporalen på det nogaste visiterat Soldaternas Gewär .. (m. m.), efterser han at manskapet är riktigt tilstädes, nycktre och wäl snyggade. ReglInf. 1751, s. 359. (Man bör fordra) At transportfartygen äro väl snyggade och inredde så, at trupperne bo luftigt, sundt och rymligt. Lefrén Förel. 3: 297 (1817). Du måste vara snyggad, tills främmandet kommer. Östergren (1943).
2) (numera bl. vard.) motsv. SNYGG 5: förhöja utseendet hos (ngn l. ngt), göra snygg(are); numera nästan bl. dels i de särsk. förb. SNYGGA TILL, UPP o. ssgrna TILL-, UPP-SNYGGA, dels (utan klar avgränsning från 1 a) refl., om person: göra sig l. bli snygg, göra sig osv. vacker (äv. bildl., med saksubj.); förr äv. dels: göra nätt l. täck o. d., dels: pryda (ngt). In til Stockholms Brygga, / Then man nu meer och meer utwidga wil och snygga. Spegel GW 93 (1685). (Sv.) Snygga, (lat.) Comere, colere, ornare, adornare. Schenberg (1739). (Brudledarna) äro Bruden behielplige af hästen; och sedan det är bestält, är deras syssla att snygga Brudstolen i Kyrkian, hwilken betäckes med kläden och lägges 2 dynor. SmålHembygdsb. 1: 36 (1749). Porthan 5: 410 (1799; i p. pf., om hus). Hit kommer ju ingen hygglig människa, om man snyggar sig aldrig så mycket. JournLTh. 1811, s. 999. Stockholm .. liknar en småstad, som börjat snygga sig. Atterbom Minn. 41 (i senare bearbetat brev fr. 1817).
3) (†) i utvidgad l. bildl. anv. av 2: bättra på, ”snygga” upp (se SNYGGA UPP 3). (Översten) plägade .. då han presiderade i Krigsrätter, sjelf vid Protocollets styliserande, snyggande och skickliga inrättande .. lägga nödig hand. Porthan 5: 312 (1791).
SNYGGA OM. (†) till 1: (låta byta om till rena o. snygga kläder o. därigm) snygga upp (ngn; se snygga upp 1). Hon snyggar om sin Man mäd Skiortor, Kläder, Kragar, / Alt reent (osv.). SColumbus Vitt. 134 (1671). Låt snygga om henne och ge henne kläder. Callerholm Stowe 286 (1852). —
SNYGGA TILL10 4. jfr tillsnygga.
1) till 1 o. (vard.) 2, med avs. på sak l. person: göra snygg; göra snyggt i l. på (ngt); äv. utan obj.: göra snyggt. Mor Lova gick omkring och snyggade till, nöjd och belåten. Det var länge sedan hon känt det så lugnt inom sig. Virén Skizz. 19 (1890). Delaherche uppmuntrade .. (patienten) och hjälpte sin hustru att snygga till honom. Lundquist Zola Grus 317 (1892). Gå ner och torka kläderna och borsta dem och snygga till skorna, och gör det ordentligt, sade han. Olzon Llewellyn GrönDal. 26 (1940). (De) kände .. att de hade gjort nånting. Nånting riktigt. Inte bara byggt en dansbana att jazza på själva eller snyggat till en klubblokal att vara själva i. Fogelström Vakna 251 (1949).
2) (vard.) i utvidgad l. bildl. anv.: bättra på (ngt), fiffa upp (ngt) o. d. (Tavlan ”Midsommardans”) är väl ett av de få fall där Zorn medvetet snyggat till sitt motiv. GHT 1924, nr 57, s. 3. Karlssons ord voro ej direkt formulerade som ovan, men jag snyggade till dem åt honom efter bästa förmåga (då jag översatte dem till spanska). Möller SöderhSynd. 112 (1932).
3) till 1 l. (vard.) 2, refl., i uttr. snygga till sig, om person: göra sig (ren o.) snygg; bättra på sin klädsel l. sitt yttre l. utseende, fiffa upp sig. Columbus Ordesk. 18 (1678; uppl. 1963). Så snart vi hunnit slå järnvägsdammet af oss och snygga till oss en smula, gingo vi ut på forskningsfärd i den lilla staden. Ödman Reseb. 97 (1907). Ska du inte snygga till dig litet, Frits, manar hon. Martinson OsynlÄlsk. 311 (1943). Shiran kom in efter en stund och hade verkligen snyggat till sig. Håret var kammat, ögonen tuschade (osv.). Gustaf-Janson KungVank. 69 (1963). —
1) till 1, med avs. på sak l. person: göra snygg(are); äv. utan obj.: göra snyggt. Barnen snygge man up, men vänje dem icke til högfärd. Nicander GSann. 12 (1766). Nina (hade) dukat af efter måltiden och snyggat upp i rummet. Cavallin Stevenson Söderh. 70 (1897). Tag pojkarna (som slagits) med er ned till vaktmästarn eller vart som helst, där ni kan snygga upp dem en smula. Bergman Mark. 173 (1919). Kängorna lämnar hon till Hilma eller Tilda att snygga upp. Krusenstjerna Fatt. 1: 30 (1935).
2) (numera bl. mer l. mindre vard.) till 2: göra snygg l. snyggare, (rusta upp l. sätta i bättre stånd o. därmed) förbättra utseendet hos (ngt), äv. utan obj.; äv. med avs. på person: göra snygg (se d. o. 5 slutet) l. fin. Jag (är) på förhand öfvertygad att vårt (nyinköpta sommarhus) Majniemi blir mycket bra. .. Låter du nu snygga opp där, min vän, så se ej på några rubel. ZTopelius (1855) hos Vasenius Top. 3: 536. Du skall .. se ut som en helt annan människa, när jag bara får snygga upp dig med goda kläder. Landsm. V. 6: 123 (1891). Snygga upp sin garderob. Sundén (1891). Köttfärsen och korven ”snyggades upp” .. Vid rådhusrättens tredje avdelning stodo på onsdagen tre personer åtalade för att de sökt ”snygga upp” matvaror genom tillsats av s. k. hamburgersalt, ett svavelsyrehaltigt färgämne. SvD(A) 1931, nr 108, s. 6. Som en Vasatidens riksantikvarie ömmade Johan III för .. (de förfallna kyrkornas) väl, lät slå valv och försökte snygga upp dem och åter göra dem prydliga. SvFolket 3: 254 (1938). Ofta hittar man .. (i gamla lägenheter trappdörrs)-fönster som ”snyggats upp” med blått eller rött eller grönt glas — men i stället ha de blivit än fulare. GHT 1944, nr 33, s. 4.
3) (vard.) i utvidgad l. bildl. anv. av 2: göra bättre l. mera tilltalande, bättra på o. d. Tillfället gör tjuven — sägs det. Vill man snygga upp satsen en smula, kan man säga: Tillfället ger turen eller slumpen gör susen. Bergman ClownJ 75 (1930). De båda kanikerna fingo (av G. I) en instruktion enligt vilken .. (den nye domprosten) och domkapitlet i Åbo skulle revidera och ”snygga upp” testamentet (så att huvudparten av den avlidne domprostens förmögenhet skulle tillfalla kronan). Cederlöf FinlPrästEkon. 318 (1934). Hammarby snyggade upp sin målkvot med 11—1 på Djurgården. SvD(B) 1943, nr 10, s. 9.
4) till 1 l. (vard.) 2, refl., i uttr. snygga upp sig, om person: bättra på sitt utseende l. sin klädsel l. klä sig fint l. finare, göra sig snygg. (Eng.) To smug one’s self up, .. (sv.) snygga up sig. Serenius Eee 4 a (1734). Hvarenda småländing .. snyggar upp sig med nattkappa och galoscher och närmar sig sålunda till det menskliga hatt- och paletåidealet. Hultin VSkr. 171 (1866). Man har en rå bondflicka .., och genast hon kom (för att söka arbete) har man ju sagt till henne: du ser inte illa ut, du får lof att snygga upp dig litet! Beckman Främl. 12 (1885). Jag gick in i damrummet — men jag snyggade inte upp mig utan skrev ett brev. Trenter LysLandn. 189 (1946). En dag tog Emil till närmaste stad för att snygga upp sig, lät klippa hår och skägg och återvände till brodern som blev så förtjust i Emils ”new look”, att (osv.). Henning HbgMinn. 2: 44 (1953). (Hon) hade .. en kvart att .. byta klänning och snygga upp sig en smula. Gustaf-Janson ÖvOnd. 86 (1957).
Spalt S 8259 band 28, 1980