| Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SNÄPPA snäp3a2, sbst.4; best. -an; pl. -or.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) snäppare (se SNÄPPARE, sbst.4). Rundqvist kom med snäppan och ville slå åder. Strindberg Hems. 162 (1887). SDS 4/2 1981, s. 10. — jfr KOPP-SNÄPPA.
Spalt S 8328 band 28, 1981