Publicerad 1981 Lämna synpunkter SNÖRTEL?, r. l. m.; anträffat bl. i best. -en. Ordformer (snörtillen, sg. best.) Etymologi [möjl. samhörigt med sv. dial. snurta, fjärta, av ljudhärmande urspr. (jfr lt. snurten, fjärta, snurtlock, analöppning)] (†) om (partiet kring) analöppningen (hos fågel). Rudbeck Samolad 72 (1701). Spalt S 8455 band 28, 1981 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se