| Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SOCIALISM sωs1ialis4m l. sos1-, äv. sω1s- l. så1s-, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika slag) -er.
politisk åskådning l. rörelse som främst kännetecknas av åsikten att produktionsmedlen bör tillhöra o. drivas av samhället (i sht staten; jfr SOCIALISERA 3); ofta uppfattat l. modifierat på olika sätt; äv. om samhällssystem främst kännetecknat av att produktionsmedlen tillhör l. drivs av samhället (i sht staten); äv. (i kommunistisk teori) om sådant samhällssystem ss. en etapp på vägen till (fullständig) kommunism; i sht förr äv. allmännare, om egendomsgemenskap i annan form; jfr ANARKISM, BOLSJEVISM, KOLLEKTIVISM, KOMMUNISM, LENINISM, MARXISM, SYNDIKALISM. Utopisk, vetenskaplig socialism. Frey 1848, s. 557. Därs. 1850, s. 422 (allmännare). Mäster Palm .. ingjuter socialismens gift i tusen oskyldiga hjärtan. Fröding 15: 93 (1889). Den centrala gestalten i den egentliga moderna socialismens historia är utan gensägelse Karl Marx (1818—83). NF 14: 1521 (1890). I ekonomiskt hänseende kan samhälleligheten genomföras i så olika former och gradationer, att ingen folkhushållning är tänkbar utan ett stycke socialism. EkonS 1: 156 (1891). Farorna för .. socialism .. hafva i våra bönder den säkraste motvikt. De Geer Minn. 2: 24 (1892). 2NF 26: 191 (1917: utopiska). För socialismens etapp gäller principen: ”Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans prestation.” Karlsson SocGrundkunsk. 108 (1945). — jfr KATEDER-, KOMMUNAL-, NATIONAL-, STATS-SOCIALISM. — särsk. allmännare, om socialt medkännande l. socialt intresse o. d. (se SOCIAL 4); äv. om en vid o. efter mitten av 1800-talet verksam kristen rörelse l. åskådning som verkade för sociala reformer (i sht i uttr. kristlig, äv. kristen socialism). IllT 1857, nr 15, s. 1; jfr SErikÅb. 1968, s. 146. Den kristna socialismen. Nyström SocOmöjl. 6 (1892). BonnierKL 6: 1374 (1925: Kristlig).
Spalt S 8486 band 28, 1981