| Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SOFT sof4t l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, adj. -are; n. o. adv. =. Anm. Utanför ssgr är ordet tidigast anträffat i det rent engelska uttr. soft music, soft musik. ST 1949, nr 120, s. 19.
behaglig l. mild l. mjuk l. stillsam (o. rofylld) l. känslomättad; särsk. dels om (framförande av) musik l. sång: melodiös l. smäktande, dels (fotogr.) om (skimmer hos) fotografisk bild: som har samband med l. uppvisar softfokuseffekt. Soft musik. Estrad 1954, nr 6, s. 12. Allt (i en skönhetssalong) är soft, belysning, färger, ljud, det hela anlagt på att skänka jäktade nutidskvinnor en stund av avkoppling och vilsam harmoni. ST 1955, nr 255, s. 8. (Nat ”King” Cole) kom att bli associerad med den softaste, mest romantiska av sångstilar. SDS 1965, nr 51, s. 11. (Det vilar) ett soft skimmer över vissa bilder (i en film). SmålP 1977, nr 300, s. 8.
Ssgr (fotogr.): softfokus-bild. [jfr eng. soft-focus image] bild med softfokuseffekt. NordTFotogr. 1923, s. 249.
-effekt. [jfr eng. soft-focus effect] hos fotografisk bild: effekt som kännetecknas av att en mjuk överstrålning uppträder kring en skarp kärna. NordTFotogr. 1923, s. 51.
-NÅL. (i sht förr) grammofonstift som ger ett svagare ljud än ett normalt stift, nattstift. Siwertz Fribilj. 201 (1943).
1) (föga br.) göra (hampa) mjuk mellan spiralvridna valsar som knådar o. bryter fibrerna. Softning av hampa. PrelTextilteknOrdl. 178 (1957).
2) fotogr. ge (bild l. motiv o. d.) softfokuseffekt; företrädesvis dels i p. pr. o. p. pf. (äv. med adjektivisk bet.), dels ss. vbalsbst. -ning. En ”softande” försättslins. FotogrHb. 121 (1942). Sommarbilderna äro softade. NordTFotogr. 1944, s. 252. Tidigare användes .. softning .. ofta vid landskapsfotografering. Därs. särsk. i p. pf. med adjektivisk bet., i utvidgad anv.: som har det för en softfokusbild kännetecknande utseendet. Man skall stå på Mårbacka en dag i lättslöjat, softat höstljus. GbgP 1953, nr 268, Bil. s. 1.
Spalt S 8579 band 28, 1981