Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOOLE så4le l. med mer l. mindre genuint tyskt uttal, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. = (SvUppslB (1935) osv.) l. -en (2NF 26: 415 (1917) osv.) l. -er (äv. att hänföra till sg. sool l. soola (se nedan), Bergstrand Geol. 45 (1868: saltsoler) osv.); förr äv. SOOL, r. l. f. l. m.; pl. -er (se ovan); förr äv. SOOLA (sóla Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or (Dalin (1854)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(sola 1769—1854. sole 1789. soler, pl. 1868 (: saltsoler)—1924. sool 1871 (: koksool). sool- i ssgr 1871 (: soolbrunnar) osv. soola 1755. soole 1890 osv. sooler, pl. 1871 (: saltsoolerna) osv.)
Etymologi
[av (m)lt. sole l. (därav lånat) t. so(o)le, etymologiskt identiskt med mht. sol, sul, saltvatten, saltspad, nära samhörigt med lat. sal, salt, o. ytterst rotbesläktat med SALT, sbst.]
(i fackspr., i sht om tyska förh.) saltvatten (att framställa salt ur gm kokning); numera bl. dels (ss. förled i ssgr) om (med vanligt vatten utspätt) saltvatten från en saltkälla l. en (gm grävning l. borrning anlagd) saltbrunn, dels i utvidgad anv., om saltkälla l. saltbrunn. Vid somliga Salt-sjuderier nyttjas kölden, at göra Soolan starkare. VetAH 1755, s. 43. Til at ärhålla det salta vattnet eller Solan, äro (vid Vallö saltverk i Norge) pipstockar lagde på skrå, eller sluttande från sjökanten ned uti vattnet, til 200 fots längd och 30 fots lodrätt djup under vattu-brynet. Därs. 1769, s. 61. Förr bearbetades äfven ganska förtunnade sooler .. på koksalt, men numera, sedan borrväsendet vunnit en sådan teknisk fulländning, förvandlar man de förtunnade soolerna till koncentrerade, derigenom att man borrar sig ned i det stensaltlager, hvarifrån dessa sooler hemtat sin salthalt. Keyser Kemien 2: 139 (1871). Koksaltkällorna indelas i 2 stora grupper, den ena omfattande kalla kolsyrerika koksaltkällor och kalla soolen, den andra kolsyrehaltiga termalsoolen och enkla termalsoolen. 2NF 26: 415 (1917). Soolbad .. (dvs.) koksalthaltiga bad, som fås genom en uppblandning av vatten från en soole med vanligt vatten. 2SvUppslB 26: 1031 (1953). — jfr SALT-SOLA.
Ssgr (i fackspr., i sht om tyska förh.): SOOL-BAD. [jfr t. so(o)lbad] (anläggning för) bad i utspätt saltvatten från en soole. Kolberg .. vid Persante, 2 km. från Östersjön. .. Hafs- och soolbad. NF 8: 1011 (1884). —
-BRUNN. [jfr t. so(o)lbrunnen] (grävd l. borrad) brunn innehållande saltvatten, soole. Keyser Kemien 2: 138 (1871). —
-KÄLLA. [jfr t. so(o)lquelle] mineralkälla med saltvatten, (kok)saltkälla, soole. Icke mindre än 20 soolkällor äro i verksamhet (i Kolberg). SvD(A) 1931, nr 45, s. 18. —
-LÖSNING. lösning (se lösning, sbst.2 4) utgörande saltvatten (från soole). 2NF 18: 782 (1912). —
-SALT. [jfr t. so(o)lsalz] salt utvunnet ur (saltvatten från) soole, saltkällesalt. Keyser Kemien 2: 135 (1871). —
-SKEPP. i anläggning för gradering (se gradera 4 a) av saltvatten från soole: behållare för uppsamling av graderat saltvatten; jfr skepp, sbst.1 3. 2NF 18: 782 (1912).

 

Spalt S 8876 band 29, 1982

Webbansvarig