Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SPADER spa4der, sbst.2, r.; best. (mera tillf.) -n.
(vard.) i uttr. få spader (ngn gg spadern), bli (skvatt) galen (se d. o. 2), bli tokig l. ”prillig”, ”få nippran”. Inte fan kan ja blåsa kvarpa hemma, säjer Jompa, då får farsan spader. Fogelström Vakna 67 (1949). Han skrattade så det skorrade i mikrofonen. Jag skrek förargat: — Har du fått spader? Trenter Sjöj. 10 (1966). Jersild BarnÖ 234 (1976: spadern).
Spalt S 9077 band 29, 1982