Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SPANNHAKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Prytz OS D 1 a (1620)) l. -er (Phrygius 5Likpr. 25 (1620)); l. SPANNHAKE, sbst.2, r. l. m.
Ordformer
(äv. span-. -haka 1620 (i bet. 2)—1778 (i bet. 1). -hake 1609—1754)
Etymologi
[sv. dial. (Gotl.) spannhake (i bet. 2); sannol. utgående från (ä. nysv. motsvarighet till) fsv. spanhake, (vid bälte fastsatt) hake för spännande av armborst (jfr SPANN-HAKE, sbst.1), med anslutning av senare leden till HAKA, sbst.1]
(†)
1) (spetsig,) framskjutande o. uppåtböjd haka. MoB 4: XX (1778).
2) nedsättande, om otäck l. avskyvärd käring l. kvinna (med mager o. framskjutande (krokig) haka) l. dyl. Bonaventura (till gumman Holfredh:) Din gamble spanhake, huadh gör tu här? Asteropherus 75 (1609; uppl. 1909). (Min hustru) gåår och knarrar i wråna, som du weet fullar, de göra de gambla spanhakorna. Prytz OS D 1 a (1620). (Självsvåldet) kallar sig Aristocratie, Democratie &c. .. Madame Aristocratie .. har en doter, en styf spanhake, som heter Förödelsen. Dalin Arg. 2: 373 (1734, 1754).
Avledn.: SPANNHAKUG, adj. (†) till 1: som har en mager l. spetsig o. framskjutande (krokig) haka l. dyl. Spanhakug är then leskan, / Långhalsig som en geet. Holmström Vitt. 199 (c. 1700).

 

Spalt S 9124 band 29, 1982

Webbansvarig