| Publicerad 1983 | Lämna synpunkter |
SPANT, sbst.2, m.
(†) nedsättande om person: sprätt l. dyl. Emellertid kommo officerarne utaf garnisonen in och höll oss sällskap och bekände på långt håll det, att herr generaln var en högfärdig spant. Warburg Ehrensvärd 95 (i handl. fr. 1781).
Spalt S 9152 band 29, 1983