Publicerad 1984 | Lämna synpunkter |
SPETAL speta4l (speta’l Weste; -ál ell. spètal Dalin; spetalssjuke — ∪ — ∪ Rydberg Dikt. 2: 39 (1891)), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPETTAL spet3al2, förr äv. SPITAL, n. (G1R 2: 144 (1525) osv.) ((†) r. l. m. G1R 1: 170 (1523: Spettalen, sg. best.; möjl. att hänföra till obest. spetale), G1R 5: 149 (1528), Muræus Arndt 2: 33 (1648), VDAkt. 1722, nr 335 (: Spitallen, sg. best.; möjl. att hänföra till obest. spitale)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (Stiernman Riksd. 159 (1540) osv.), äv. -er (förr möjl. äv. att hänföra till sg. spetale l. spitale, G1R 5: 28 (1528), Reuterdahl SKH III. 2: 287 (1863)) (ss. r. l. m. -ar, möjl. äv. att hänföra till sg. spitale, G1R 4: 217 (1527: spitalaner, best.)); förr äv. SPETALE l. SPITALE, r. l. m. (ArbogaTb. 3: 372 (1528)) l. n. (Gustaf II Adolf 273 (1626)); best. -en resp. -et; pl. -er (se ovan) l. (ss. r. l. m.) -ar (se ovan) l. (ss. n.) = (Gustaf II Adolf 273 (1626)). (speet- 1615—1677. spet- 1524 osv. spett- 1522—1946 (: spettars-stollar; i bygdemålsfärgad dialog). spit(h)- 1528—1891. spitt- 1528—c. 1750. -aals- i ssg 1635 (: Spetaalsordningen). -al (-ahl-) 1522 osv. -ala- i ssg 1525 (: spetala deel). -alan, sg. best. 1528 (efter prep.). -aldz- i ssg 1527 (: spetaldz tiende). -ale 1587—1626. -ale- i ssgr 1525
(utom ss. förled i ssgr numera bl. i skildring av ä. förh.) härbärge för pilgrimer l. vårdanstalt för fattiga l. orkeslösa l. invalider l. sjuka; särsk. om vårdanstalt för spetälska l. för sinnessjuka; jfr HOSPITAL 1—3. G1R 1: 34 (1522). Cronan närer i Spetalerna alla besatte, vhrsinniga, Spetälska. LReg. 248 (1648). Hanss siuka hustru kundhe för peninger i Spetalet till skötsell och vnderhåll jntagen blifva. VDAkt. 1681, nr 208. Rosman BjärkSäb. 2: 35 (1924). — jfr RIDDAR-SPETAL. — särsk. (†) mer l. mindre bildl., om uppehållsort där man är olycklig l. om ngt som är eländigt l. sjukligt; jfr HOSPITAL 2 slutet. Phrygius HimLif. 138 (1615). Si, thetta vselhets spital (dvs. jag), / Helt öfwerfullt med ach och qwal, / Här faller för Tig neder, / Med sönderslagna leder. Kolmodin Dufv. 119 (1734).
-FRÖ. [växtens frön har haft medicinsk användning] om växt av släktet Thapsia Lin. (Lat.) Thapsia latifolia. (Sv.) Spetelfrö. Rudbeck HortBot. 110 (1685). —
-MÄSTARE, -TIONDE, se D.
B (†): SPETALA-DEL, -PENNING, se D.
C (†): SPETALE-BRODER, se A. —
-GÄRDE, -HUS, -PREDIKAN, -TIONDE, -ÄNG, se D.
D (utom i -galen, -mässig, -stolle o. -tosing numera bl. i skildring av ä. förh.): SPETALS-BONDE. = hospitals-bonde. PrivSvStäd. 3: 101 (c. 1569). —
-DEL. (spetala- 1525. spetals- 1529 (: spetals Dellen) osv.) spetalstionde; äv. i uttr. spetals- och själagårdsdelar, om de delar av tiondet som var anslagna till spetal o. själagårdar. G1R 2: 113 (1525). Därs. 28: 27 (1558: spettels och siälegårdzdeler). —
-FOLK. (†) om (folk som liknar) intagna på vårdanstalt för fattiga o. d. RA II. 2: 212 (1617). Kolmodin QvSp. 1: 94 (c. 1710, 1732: spettals folck). —
-GALEN. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) alldeles galen. Angered-Strandberg NVärld. 285 (1898: spettalsgalna). —
-GODS. [jfr mlt. spittālgȫder, pl.] = hospitals-gods. Forssell Hist. 1: 187 (1869; om förh. c. 1560). —
-HJON. person intagen på vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr hospitals-hjon 1, 2. VDAkt. 1679, nr 146. —
-HJÄLP. hjälp (se d. o. 1 d β slutet) avsedd för kostnader vid vårdanstalt för fattiga o. d. SynodA 1: 70 (1644: spettalz hielpen). —
-HUS. (spetale- 1525—1864 (: spetelehus; om medeltida förh.). spetals- 1766 (: spitelshusens) osv.) [jfr fsv. spitalahusgömare, spetalsföreståndare, mlt. spettālhūs] hus nyttjat ss. vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr -stuga. OPetri Tb. 93 (1525). —
-MAT. sammanskott av mat avsedd för vårdanstalt för fattiga o. d. GäseneDomb. 12/6 1691; jfr Västgötabygden 1951, s. 78. —
-MÄSSIG. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) dårhusmässig (se d. o. 2). WoJ (1891: spitalsmässig). —
-MÄSTARE. (spetal- 1625 (: spetelmestare). spetals- 1541 osv.) [jfr mlt. spittālsmēster, t. spitalmeister] = -föreståndare. G1R 13: 328 (1541). —
-OFFERSTOCK~002, äv. ~200. offerstock för gåvor till vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr -stock. Murenius AV 296 (1655). —
-PENNING. (spetala- 1529. spetals- c. 1575 (: Spettalspeningier) osv.) i pl., om jordränta anslagen till vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr hospitals-ränta. HFinlKamF 1: 4 (1529). —
-SKINN. skinn ingående i uppbörd anslagen till vårdanstalt för fattiga o. d. Almquist CivLokalförv. 3: 188 (i handl. fr. 1544). —
-STOLLE. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om patient på sinnessjukhus; äv. allmännare, om person som beter sig som en sinnessjuk; jfr -tosing. Spong Tavl. 164 (1946: spettars-stollar; i bygdemålsfärgad dialog). jfr: Spettarsstolle (dvs.) ’en som skapar sig galen’. Björseth Gbgsspr. 42 (1958; anfört ss. folkligt ord). —
-STUGA. [fsv. spitala stuva] rum l. hus utnyttjat ss. vårdanstalt för fattiga o. d.; jfr -hus. Lychnos 1950—51, s. 18 (cit. fr. 1557: spetalsstuffua). —
-TIONDE. (spetal- 1527. spetale- 1554. spetals- 1526 (: spettalss tiendhe) osv.) = hospitals-tionde; jfr -del. G1R 3: 308 (1526). —
Spalt S 9537 band 29, 1984