Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPETBORGARE, m.//ig.
Etymologi
[efter lt. spetbürger, av spet, spjut (se SPJUT), o. bürger (se BORGARE, sbst.1); jfr SPETSBORGARE]
(†) spetsborgare, kälkborgare. Men se där komma de twå gamla Spetborgare igen. Jag önskade at jag wore hädan. Lagerström Holberg Jean 52 (1744).

 

Spalt S 9539 band 29, 1984

Webbansvarig