| Publicerad 1984 | Lämna synpunkter |
SPETSGÅRD spet3s~gå2rd, förr äv. SPITSGÅRD, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) (förr) kring avrättningsplats formerad krets l. (vid militär avrättning) fyrkant av vaktmanskap l. därtill kommenderad allmoge l. stadsvakt l. soldater med (sicksackställda) spjut l. stakar l. bajonettförsedda gevär; äv. dels (nästan) enbart om den stängselliknande omgivning som spjuten osv. bildar (ngn gg äv. om stolpar nedslagna i marken utan vidstående vaktmanskap), dels enbart om manskapet. Benzelius Anecd. 68 (1718; enbart om manskapet). Omkring galgen stod en liten trång spetsgård af nedslagna pålar på 1 1/2 alns afstånd från hvarannan och ofvantill förenade med ett snöre. Berzelius Res. 140 (1818). Delinqventen står under trädet, och truppen har formerat fyrkantig spetsgård omkring, såsom befaldt var. Almqvist DrJ 479 (1834). De, som bildade spetsgård, hade .. långa spakar eller trästörar, som de satte mot marken i sned riktning, så att de korsade varandra och bildade ett sicksackformigt staket runt avrättsplatsen. Nordström Luleåkult. 243 (1925). För att få se så mycket som möjligt av det som tydligen skulle hända innanför stadsväktarnas spetsgård. Stenelid KlarStjärn. 47 (1949). — särsk. i jämförelser; jfr 2. I norr war nederste en swart moln och ther öfwer lijkt en spetzegård, som dref hwarannan hijt och tijt. KulturbVg. 2: 191 (1716). Jag .. (ropade) på svenska, det alla mina landsmän .. skulle samla sig hit. Och i en moment var jag instängd som i en spitsgård af svenskar och norrmän. Tersmeden Mem. 2: 96 (c. 1790). Gästerna stälde upp sig kring väggarne, som om de skulle göra spetsgård kring en afrättning. Strindberg Hems. 146 (1887).
2) i utvidgad l. bildl. anv.; numera bl. med klart bevarad karaktär av bildl. anv.; jfr 1 slutet.
a) om kretsformig formering av soldater (med spjut o. d.); äv. om krets l. rad av spjut l. gevär o. d.; jfr b. Isogæus Segersk. 631 (c. 1700). The Syrers Här för hufwudstaden ryckte, / Och slöt Samarien så hårdt med spetzgård om, / At hwarcken vt ell’ in ther hund ell katta kom. Kolmodin QvSp. 1: 562 (1732). (Duellanterna) fingo .. ett, tu, tre se sig ur skogen blifva omringade af en embusquerad trouppe piquenerare, hwilken i det samma formerade en Spetsgård. HSH 9: 125 (c. 1800). Då vår bil i långsam fart flyter förbi, se vi kraftiga soldatansikten skarpt blicka mot oss mellan gevärspipornas blanka spetsgård. Knöppel Barb. 69 (1916).
b) (†) om led av spjutbeväpnade l. spöförsedda soldater varemellan personer dömda till ifrågavarande bestraffning o. avrättning tvingades löpa; anträffat bl. bildl.; jfr SPETS, sbst.3, SPETSROT. Gelanor tänkte til bakars, huru han vti sin blomstrande vngdom också hade lupit igenom Kiärlekens Spitzgård. Weise 138 (1697).
c) i annan anv.; särsk.: om krets l. ring av personer l. djur, stundom äv. föremål (kring ngn l. ngt): ring; krets. Sielf Herren, Himlens Gud, den blomster-ängen wårdar, / Och stänger deromkring, med Änglar, Spetze-gårdar. Kolmodin QvSp. 2: 311 (1750). Hafvet bryter sig vid dessa kuster mot en spetsgård af skär och klippor dem polar-fåglarnes skaror med skri och skrän kringsvärma. Bremer Strid 141 (1840). Nu bildade vi (herrar) spetsgård kring vår gäst (dvs. Henrik Ibsen som ansattes av alltför entusiastiska beundrarinnor) och lyckades också hålla honom flott några minuter. Engström Häckl. 17 (1913). Vår tredje hund släpptes .. på myskoxarna, som nu bildade regelrätt spetsgård, och enstaka individ gjorde utfall mot hunden. Wulff GrönlDagb. 198 (1934). (Runristaren) nämner .. de män, som hämnden skall drabba, tjugo konungar på Själland, vilkas namn omslutas av magiska, konstrikt flätade runor som inom en spetsgård av besvärjelser. Löfstedt i 3SAH LIII. 1: 58 (1942). — särsk.
α) (numera föga br.) inhägnad; staket med höga störar. I hast restes på gården en spetsgård af granar, inom hvilken de lefvande björnarne .. förvarades bundne. Topelius Fält. 3: 35 (1858). När sen di svarta vargarna börja grassera här på Åland, byggde Lemlänningarna en hög spetsgård öfver näset me en vaktstuga ve hvar ända åt sjön. Rönnberg Brovakt. 12 (1904).
β) (numera mindre br.) (innestängande) mur (se MUR, sbst.1 1 d), ”stängsel”. Den trånga spetsgård af fördomar, den tomma, alltförstenande formalism, som .. (det gustavianska tidevarvet) slutligen medförde. Atterbom SDikt. 2: 368 (1838). Han hade byggt en spetsgård av enslighet omkring sig. Lindqvist Herr. 365 (1917).
Spalt S 9601 band 29, 1984