Publicerad 1984 Lämna synpunkter SPINKE, m. Etymologi [sv. dial. (Värml.) spinke, sparv; samhörigt med SPINK, sbst.1 — Jfr SPICKE, sbst.1] (†) = SPINK, sbst.1 1; ss. senare led i ssgn GRÖN-SPINKE. Spalt S 9703 band 29, 1984 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se