Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPJUTIG, adj.2
Ordformer
(äv. spiut-)
Etymologi
[sv. dial. (Gotl.) spiäutugur, fnasslig; sidoform till SPUTIG; jfr SPJOTTIG vid sidan av SPOTTIG, adj.2, o. SPJUTTIG vid sidan av SPUTTIG]
(†) som har fläckar (med från omgivningen avvikande färg). 1 st(.) Swart Spiutig Salmbok med Saltare. BoupptVäxjö 1796; möjl. ssg. — jfr RÖD-SPJUTIG.

 

Spalt S 9850 band 29, 1985

Webbansvarig