| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPJÄLKA spjäl3ka2, förr äv. SPJOLKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Serenius EngÅkerm. 116 (1727) osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. spjälke l. spjälk resp. en icke anträffad sg. spjolke l. spjolk, 3SthmTb. 6: 288 (1607), Broman Glys. 3: 136 (c. 1730: spiålker)); äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPJÄLKE spjäl3ke, r. l. m., l. SPJÄLK spjäl4k, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (Schroderus Comenius 439 (1639) osv.), förr möjl. äv. -er (se ovan).
1) (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) spjäla (se SPJÄLA, sbst. 1) l. sticka; äv.: flisa l. splittra; jfr SPJÄLK, sbst.1 3SthmTb. 6: 288 (1607). Et litet träkorss af sex tums långa, men en god tums breda och en tridiedels tiocka spiälkor. Wettersten Forssa 147 (c. 1750). Åtskilliga ämnen kunna (vid försök med blåsrör) rätt väl äfven fästas vid en spjelka af cyanit. Berzelius Kemi 2: 478 (1812). Utan att röra vid stigbygeln sprang .. (Parsifal) så flinkt i sadeln, att spjälkorna röko af hans sönderhuggna sköld. Bååth WagnerS 4: 94 (1908). — jfr RIM-, RIT-SPJÄLK. — särsk.
a) = SPJÄLA, sbst. 1 a. Lind (1749). Weste FörslSAOB (c. 1817). jfr BARBERARE-SPJÄLKA o. ARM-, BEN-SPJÄLK.
b) om skälkäpp. När en qwinna lyktat sin wäf, och tar en spielka, som sutit i wäfskelet, rider derpå ut genom dören och möter en man, så skal den hafwande hustrun hon tänker på, få et goszbarn. Hülphers Norrl. 4: 310 (1779; från Ångermanl.). Hembygden(Hfors) 1911, s. 12 (från Finl.).
2) (†) (från fast berg l. klyftor) lössprucket l. avspjälkat (stående) stycke berg. Det hafwer .. (vissa bergsmän) därom giordt ansökning, at dem måtte tillåtas at borthuga de lösa Spielkor .., som ännu äro qwarstående. BrevBergskoll. 27/10 1730. Lindroth Gruvbrytn. 1: 369 (1955; om förh. c. 1730).
3) (numera mindre br.) skåra l. spricka; särsk. om en i fibrernas längdriktning gående sprickbildning i l. delvis lösspjälkat stycke av trävirke. Linc. R 6 a (1640). Wil tu hafwa kryddat Frucht, som wäl smakar, tå spiälka Trät mitt i tw på båda sijdor .. och lägg ther inne hwad slagz pulviserade eller tuggade Krydder tu hälst wil, och bindt sedan Trät fast tilsammans, och bestryk Spiälkan medh Kooträck. IErici Colerus 1: 53 (c. 1645). Här går den s. k. Judikarienlinjen fram, alpernas största spjälka. Gadolin Ostalp. 85 (1932). Den som stått längs med bron (vid raset) har bevittnat en jämn höjning av brobanan. Han har säkerligen sett den relativt svaga och vid brohjässan obelastade formen böjas, bändas och vägas upp av spjälkor underifrån. TT 1942, Allm. s. 389.
Spalt S 9856 band 29, 1985