Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPLITS split4s, sbst.1, l. SPLISS splis4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
2) i sht sjöt. motsv. SPLITSA 2, om handlingen att splitsa, splitsning; vanl. konkret, om den åstadkomna sammanfogningen (jfr SPLITSA 2 d). Widegren (1788). Babords tåg öppnades i splitsen, och tåget i akterhand bändes i förrådsankaret. Platen Glascock 1: 266 (1836). (Vajern har) till ett minimum reducerat jobbet med splitsar, knopar och stek. Hornborg Antip. 82 (1915). Han trär och jämkar med märlspiken, och dessemellan knackar han och drar kraftigt i linans kardeler för att få splitsen jämn och vacker. Nilsson Bar. 82 (1934). Splits .. (dvs.) skarvning av stållina genom en form av sammantvinning av kardelerna. TNCPubl. 43: 225 (1969). jfr ANKARTÅGS-, KORT-, KÄTTINGS-, LIK-, LÅNG-, SEGELMAKAR-, ÖGON-SPLITS. särsk. bildl. (jfr SPLITSA 3). Längre fram gjorde jag den dumheten att gifta mig med ett fruntimmer i Amerika. Jag var naturligtvis full då det hände, ty annars hade väl splitsen aldrig blifvit åtsamsad. GHT 1905, nr 251 B, s. 4.
3) (mindre br.) i allmännare anv. av 2, om skarv (se SKARV, sbst.3 2) l. skarvstycke. Fatab. 1910, s. 67. Snarorna äro ofta försedda med en splits av lin, s. k. linsköt, i ena änden till förstärkning. Keyland NordMJakt. 14 (1911).
Ssgr, se splitsa ssgr.
Spalt S 9882 band 29, 1985