| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPONTA spon3ta2, v., l. SPÅNTA spon3ta2, v.1, äv. (numera bl. i bet. 3, 4; numera föga br.) SPUNTA spun3ta2, v. -ade (Rålamb 13: 81 (1690: spåntade, p. pf. pl.)) ((†) p. pf. -t Rinman Jernförädl. 106 (1772: spånta, pl.; möjl. felaktigt för spåntade)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
2) [delvis specialanv. av 1] (i fackspr.) motsv. SPONT 1 a, 2 a, 3 a: (gm hyvling l. sågning l. fräsning) förse (bräda o. dyl. l. bräder o. dyl. l. virke) med fjäder l. not l. fjäder o. not resp. fjädrar osv., förse med spont; förse (brädor o. dyl. l. virke) med spont o. därmed sammanfoga dem resp. det, sammanfoga med hjälp av spont; äv. abs.; jfr 6. Accorderat med Timbermestaren Anders Peerssohnn .. at hann på sig tager at kandta, höfla, spuntha och efter sig upslåår brädher uthi stoore huusetz trottzbottnar. DrottninghByggnR 18/1 1665; jfr Böttiger Drottnh. 14 (1889). Alla fogningar (i patronlådor) spåntas, limmas och drifvas väl täta. TLev. 1900, nr 22, s. 1. Genom spontning .. kan man åstadkomma plana ytor af större bredd än ett bräde. Hector Husg. 159 (1904). Tunt material notas och spåntas lika fördelaktigt som groft. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 47. — jfr SAMMAN-SPONTA. — särsk.
a) i p. pf. (äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.)
α) om (del av) bräda l. planka o. d. Spontat virke. Kölne-Lafwen .. (är) öfwertäckt medh Ek-Breder, som äre i hwar andra spåntade. Rålamb 13: 81 (1690). Lådbräder säljas vanligen pr stycke låda .. Innan prisberäkningen kan börja måste man veta .. (bl. a.) om delarna skola vara slätkanthyvlade eller spåntade och notade, alternativt även limmade. Edberg TräB 196 (1929). jfr O-, PÄRL-, RÅ-, SLÄT-SPONTAD.
β) om träföremål l. (del av) byggnad av trä: som består av virke l. är klädd med brädor som sammanfogats med en l. flera notar o. en l. flera fjädrar. (Sv.) Spåntad .. (lat.) tabulatus. Schultze Ordb. 4753 (c. 1755). Fyrkantige spåndade och täta lådor. Rinman Jernförädl. 134 (1772). Spontade brädwäggar. Palmstedt Res. 40 (1778). TNCPubl. 60: 99 (1975).
γ) om fog. För det mesta användes (vid inläggning av parkettgolv) ett blindgolf .. för att ej de spåntade och limmade fogarne skola lossna. TT 1877, s. 32.
b) ss. vbalsbst. -ning, konkretare, om det sätt varpå ngt är spontat l. skall spontas; äv. konkret, om fog som åstadkommits medelst en l. flera notar o. en l. flera fjädrar. (Sv.) Spåntning .. (lat.) Compago, compages. Schultze Ordb. 4753 (c. 1755). Hyvlingen kan äga rum dels i olika dimensioner, dels med släta virkeskanter och olika spåntningar m. m. SvSkog. 1002 (1928).
3) (i formen spuntning) [delvis specialanv. av 1] (numera föga br.) motsv. SPONT 1 b, ss. vbalsbst. -ning, om handlingen att ta upp en för infogande av bordläggningsplankor avsedd längsgående ränna i fartygs köl l. stäv; äv. konkret, om sådan ränna, spunning. Möller (1790; om ränna i köl). (Sv.) Spuntning .. (Skeppsb.) (Fr.) Jarlot. Rablure. Action de faire des entailles. Entaillade. Entaille. Nordforss (1805). (Båten från gravfältet vid Årby gård i Uppl.) är försedd med en låg stråkköl .. Stävarna ha spuntning och som tätning har använts tjärdränkt ull. Fornv. 1936, s. 250.
4) (i formen spunta) (numera föga br.) motsv. SPONT 3 b: foga samman gm införande av bordläggningsplankor i ränna längs fartygs köl l. stäv. Spunta .. (dvs.) Foga, hopfoga genom insättande af spunningar. Weste FörslSAOB (c. 1817).
5) byggn. motsv. SPONT 4: bygga spont, slå ned spont; stundom äv. med obj. betecknande resultat: gm nedslagning av spont åstadkomma (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. övergående i konkret anv., om spont. BtRiksdP 1897, 6Hufvudtit. s. 116. Sladdkran .. (dvs.) en mindre, för pålning eller spåntning använd kran. 2NF 25: 1393 (1912). Gravarnas sidor .. förses .. med uppstämplingar eller spåntningar .. till förhindrande av sättningar. Bildmark Entrepr. 57 (1921). (Man) hade .. spåntat en ram runt den grävning där man skulle bygga kanalens hjärta. Widding 1812 276 (1970). — jfr ENKEL-SPONTAD.
6) (i formen spånta) [delvis med anslutning till SPÅN, sbst.1 (jfr SPÅNTA, v.2)] (†) i utvidgad anv. av 1 o. 2, med avs. på stock o. d.: (snörslå o.) hugga till (gm att avlägsna spån), grovhugga. Sahlstedt (1773). (Sv.) Spånta .. (t.) einen Balken oder anders Bauholz eben behauen. Dähnert (1784). (Sv.) Spånta (fr.) Marquer et couper le bois à la ligne. Nordforss (1805). Väggarne äro blott spåntade, ej släthuggne. Weste FörslSAOB (c. 1817). ÖoL (1852).
SPONTA UT10 4. (numera bl. tillf.) till 1, i fråga om föremål av trä: ta upp (en ränna). Aken Reseap. 346 (1746).
Spalt S 9919 band 29, 1985