Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STABBLA stab3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. stabbla; jfr nor. dial. stabla; till STABBA, v.2]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = STABBA, v.2 NVedboDomb. Höstt. 1771, § 135. Vem kunde inte ta fel på en dörr och stabbla oppför trappan till klubbrummet? Ekman Häxring. 146 (1974).
Särsk. förb.: STABBLA NER10 4. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stabbande ta sig ner. Innan den store farbron knogat dit, stabblat ner för den hala trappan och kanat fram över isen så skulle .. de (pojkarna) hinna med att .. försvinna flera gånger om. GbgP 1948, nr 19, s. 12; möjl. icke särsk. förb.

 

Spalt S 10661 band 30, 1986

Webbansvarig