Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STAFFLI stafli4, n. (Dalin (1854) osv.) ((†) r. l. m. Sjöberg SthmHeml. 211 (1844), GHT 1897, nr 293 B, s. 1); best. -et, äv. -t (ss. r. l. m. -en l. -n); pl. -er (Dalin (1854) osv.), äv. -n (Dahlgren 1Ransäter 126 (1905) osv.) ((†) -r BoupptSthm 1673, s. 292 b); best. pl. -en (SAOL (1950) osv.) l. -erna (SAOL (1973) osv.) l. -na (SAOL (1950) osv.).
Ordformer
(staf- 1844. stafe- 1854. staff- 1673 osv. staffe- 1856. -li (-ij) 1673 osv. -linen, sg. best. 1844 (sannol. hyperkorrekt l. felaktigt för stafflin l. stafflien))
Etymologi
[liksom dan. o. nor. staffeli av t. staffelei, till staffel, trappsteg m. m. (se STAFFEL). — Jfr STAFFLETT]
1) om stativ (vanl. en i olika höjdlägen l. lutningar ställbar ramkonstruktion av trä) varpå en målare (se MÅLARE, sbst.2 3) har sin tavla placerad under målningen; äv. om liknande ställning varpå tavla är placerad vid utställning o. d.; äv. om fotografiställ av liknande form; äv. bildl.; jfr STAFFLETT. BoupptSthm 1673, s. 292 b (efter konterfejare). Ständigt syselsatt med mitt arbete vid stafelien och palletten, kommer jag mera sällan mig för att skrifva. AnderssonBrevväxl. 1: 182 (1854). (Citatet från Posttidningen) tjenar .. till staffli, för att .. måla arten af den censur .., som från akademiens sida röjde lust att göra sig gällande bredvid den öfverenskomna. Hellberg Samtida 3: 259 (1871). Hvad sägs om mig, spörjer strax (på konstutställningen) något påträngande en duk af Meissonier från en anspråksfull plats på ett staffli. NordRevy 1895, s. 220. PriskurLeja 1895—96, s. 83 (om fotografiställ). I ateljén funnos inga andra möbler än strafflier och bord, ett podium för sittningar och ett piano. Ljungman Eberhart Hus 37 (1936). Arbetet vid staffliet är för mig som ett samtal med de idéer jag försöker gestalta. Beckman DamRödHatt 10 (1966). — jfr ALBUM-, MÅLAR-, SPEGEL-STAFFLI.
2) [konstruktionen påminde om ett staffli (i bet. 1)] (förr) om ett slags stödkonstruktion för stafflilucka. TT 1903, V. s. 64.
Ssgr (utom i ssgn -lucka till 1 o. i denna anv. i sht i fackspr.): STAFFLI-BILD. jfr bild, sbst.1 1 c, o. -tavla. Målningen på en sjelfständig yta, ”stafflibilden”, (har) en mera huslig och förtrolig karakter (än väggmålningen). Ljunggren Est. 2: 304 (1860). —
-KONST. konst (se d. o. 4) ägnad åt målning av stafflibilder l. stafflitavlor o. d., äv. konkret, motsv. konst 4 b; jfr -måleri, -målning. Två äldre målare, som båda bröto sig ut ur stafflikonstens skrankor och kastade sig in på konsthandtverket. SvSlöjdFT 1907, s. 71. SvD 1973, nr 163, s. 5 (konkret). —
-KONSTNÄR~02 l. ~20. stafflimålare. OoB 1963, s. 448. —
-KÄPP. käpp som utgör stöd för målarens hand vid stafflimåleri. Arsenius Minn. 201 (c. 1895). —
(2) -LUCKA. (förr) plan dammlucka (se damm-lucka, sbst.1) som rörde sig i ett staffli (o. i stängt läge lutande vilade mot detta). TT 1903, V. s. 63. —
-MÅLARE. målare (se målare, sbst.2 3) som ägnar sig åt stafflimålning; jfr -konstnär. Eichhorn Stud. 2: 68 (1872). —
-MÅLERI. abstr.: stafflimålning; äv. om stafflimålning ss. konstart l. konstgenre; jfr måleri 1, 2. Det vanliga stafflimåleriets uttryckssätt med dess rikare, tyngre färgbehandling. MeddSlöjdF 1889, s. 51. För närvarande har jag slungat allt stafflimåleri. Pauli Paris 160 (1912, 1915). —
-MÅLNING. målning (se målning, sbst.1 1) av stafflitavlor l. stafflibilder o. d.; äv. dels om sådan målning ss. konstart l. konstgenre, dels konkret, om stafflitavla osv. TTekn. 1859, 2: 96 (i pl., konkret). I samma mån som stafflimålningen utvecklat sig, i samma mån har bredvid den större, mera dekorativa, målningsarten en mera genremässig, ”realistisk” art uppstått. MeddSlöjdF 1886, s. 87. IllSvOrdb. (1955). —
-TAVLA. tavla (av medelmåttigt format) målad på staffli; motsatt dels: vägg- l. monumentalmålning o. d., dels: kabinettstycke (se d. o. 1) l. miniatyr (se d. o. 2) o. d.; jfr -bild. Bagge Wendt 348 (1835). Julius II kallade .. (Rafael) till Rom 1508, och där målade han en hel del nu världsbekanta stafflitaflor. Laurin Konsth. 252 (1900).

 

Spalt S 10804 band 30, 1986

Webbansvarig