| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STATISTIK stat1isti4k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
vetenskap l. ämne som behandlar (i sht politiska, sociala o. ekonomiska) rådande förhållanden inom en stat l. stater (med hjälp av siffror i tabeller o. d.), närmande sig l. övergående i bet.: modern statskunskap; numera bl.: vetenskap l. ämne som behandlar (metoder för) insamling, klassificering o. analys av numeriska (se NUMERISK 2) material (oftast ordnade i tabeller l. diagram o. d.) rörande förhållanden angående populationer (se POPULATION 5), i sht sociala populationer, o. som lägger dessa material till grund för sannolikhetsberäkningar; äv. sammanfattande, om de numeriska material som på så sätt åstadkommits (i denna anv. äv. i pl.); äv. allmännare, i fråga om mera vardagliga (be)räkningar. Vetenskaplig, praktisk statistik. Statlig, kommunal, medicinsk, militär statistik. Professor i statistik. Uppgöra (l. föra) statistik över dödligheten (födelsetalen o. d.) i riket. Statistiken visar att snatterierna ökat. Sveriges officiella statistik (förkortat SOS), sedan 1911 använd sammanfattande beteckning för huvuddelen av de gm svenska statens försorg utgivna statistiska publikationerna. Mathematiken och Geographien (hvartil ock hörde Statistiken) (hade) hvar sina tvänne (lärare). LittT 1796, s. 121. Statistiken är en vetenskap som afhandlar Staters läge, Produkter, Invånare, Näringar och Styrelse, med afseende på dessas beskaffenhet, tillstånd, inbördes förhållande och inflytelse på Samhällets väl. LAA 1813, s. 192. Stockholms damer, hvilka enligt Sveriges officiella statistik utgöra ett antal af 93,559 (osv.). Strindberg NRik. 112 (1882). (De) hvilka från sin köpta bänkplats i kyrkan .. hålla statistik öfver sina vänners och bekantas kyrksamhet för att med stöd af de omutliga siffrorna exakt bedöma (osv.). Melander Läger 229 (1887). Postverkets statistik över jul- och nyårsförsändelser. Nilsson FestdVard. 125 (1925). De stora livförsäkringsbolagens statistiker. SvUppslB 9: 293 (1932). Sökande (till en tjänst ss. statistiker) bör ha avlagt akademisk examen med betyg i statistik. DN(A) 5/10 1964, s. 30. — jfr ARBETS-, BANK-, BEFOLKNINGS-, BIBLIOTEKS-, BROTTMÅLS-, DÖDLIGHETS-, FABRIKS-, FINANS-, FOLKMÄNGDS-, FYLLERI-, HANDELS-, KRIMINAL-, LANTBRUKS-, LÖNE-, NÄRINGS-, OLYCKSFALLS-, POST-, PRIS-, PRODUKTIONS-, RÄTTS-, SAMHÄLLS-, SEDLIGHETS-, SJUK-, SJUKHUS-, SJÄLVMORDS-, SJÖFARTS-, SKADE-, SKOGS-, SKOL-, SKÖRDE-, SOCIAL-, SPARBANKS-, SPRÅK-, UNDERVISNINGS-, VÄRLDS-, YRKES-, ÅLDERS-, ÅRS-STATISTIK m. fl. — särsk. i uttr. som (mer l. mindre skämts.) uttrycker (starka) tvivel på statistikens tillförlitlighet; särsk. [efter eng. (there are three kinds of lies:) lies, damned lies, and statistics; det är ovisst vem som urspr. myntat uttr.] i uttr. lögn, förbannad lögn och statistik. Alldenstund den s. k. statistiken numera likt en brännvinsadvokat, bevisar allt hvad de lärde vilja den skall bevisa, är det (osv.). NDAVL 1910, nr 26, s. 3. Överdrifter kan vara sannare än någon statistik. BonnierLM 1954, s. 109. Holm BevO 207 (1960: lögn, förbannad lögn och statistik).
-AVDELNING~020. inom företag o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) med uppgift att syssla med statistikarbete. DN(A) 8/6 1964, s. 33.
-FÖRA. föra (se d. o. 16) statistik över (ngt l. ngra). Brandorsakerna statistikföras fr. o. m. nästa år. SvD 7/10 1921, s. 6. Sandhamnslotsarna, sjutton till antalet, är (1949) statistikförda för lotsning av 1819 fartyg. SvD(B) 1951, nr 319, s. 9. —
-GRUPP. om saker l. djur l. personer som i statistik utgör en grupp, statistisk grupp. Lind Lönediff. 78 (1961). —
-MASKIN. (om ä. förh.) maskin för bearbetning o. uppordnande av statistiska uppgifter. RTKatal. 1927, s. 1286. —
-UPPGIFT~02 l. ~20. uppgift i form av l. ingående i statistik, statistisk uppgift. EkonT 1954, s. 168. —
-UTGIVANDE~0200, p. adj. som utger statistik; jfr -producerande. EkonT 1929, s. 207 (om ämbetsverk). —
-VÄSEN(DE). sammanfattande, om alla de verksamheter o. institutioner som producerar statistik (inom ett land). Östergren (1946). —
Spalt S 11240 band 30, 1989