Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STELLAGE stela4ʃ l. stäl-, sbst.1, äv. (numera föga br.) STÄLLAGE stäla4ʃ l. STALLAGE stala4ʃ, n. (HusgKamRSthm 1724—26, s. 688, osv.) ((†) r. l. f. Rudbeck Bref 241 (1685), Tersmeden Mem. 5: 95 (c. 1790)); best. -et (ss. r. l. f. -en); pl. = (Strindberg NSvÖ 1: 111 (1906) osv.) l. -er (HusgKamRSthm 1700, s. 122 osv.).
Ordformer
(stallagie 1700. stellage 1710, 1724 osv. stellagie 1748 (: Stellagier, pl.). stellasie 1685 (: stellasien, sg. best.)—1705 (: Stellasier, pl.). ställage (-ache, -asch, -asje) 1804 (: ställache)—1978 (: ställage))
Etymologi
[jfr d. stillads, stella(d)s (ä. d. äv. stillage); sannol. av lt. stellaasch, stillaasch, steilaasch, f. o. n.; jfr t. stellage; av mnl. stellagie, stellage, stallage, tribun, ställning, stativ (nl. stellage), sannol. av ffr. estalage (fr. étalage), ställning (varpå varor ställs ut), stånd (varav äv. eng. stallage), avledn. av estal, ställning (varpå varor ställs ut), sannol. av en flfrank. motsvarighet till mnl. stal, ställning m. m. (se STALL, sbst.2). — Jfr STELLAGE, sbst.2]
(i fackspr.) ställning (som uppbär ngt l. varpå föremål placeras l. ngn står); byggnadsställning l. omgång byggnadsställningar; ställ; stativ. Rudbeck Bref 241 (1685; om byggnadsställning). Emellan Muurarne (på försvarsverken) giordes af Bräder Stellasier för Musqveterarne at stå på. KKD 12: 330 (1705). Någre dagar (efter Rigas kapitulation) .. har feltmarscalk Schermettoff låtit huldiga czaren i Riga af adelen och borgerskapet, hvartill på torget var en hög stellage bygt med rödt kläde öfvertäckt. LKagg (1710) i HH 24: 167. En slipsten med wind af järn samt ställache och wattenhof. VLArk. G I 1, Invent. 1804. De sköna taflor, jag här (dvs. hos landskapsmålaren Fahlcrantz) såg, paraderande på sina stellager utefter väggarna. Bergman VSmSkr. 53 (1825). Det är kungshuset med tornet. — Såå? — Men där bakom synas stellage … — Det blir nya bykyrkan åt Sankt Nikolaus. Strindberg NSvÖ 1: 111 (1906). DN 3/10 1978, s. 3. — särsk.
a) (†) till kakelugn: fotställning. Göra 4. st. kackelugnsfötter eller Stellager. VGR 1804, Verif. s. 444.
b) (numera föga br.) i växthus: bordliknande ställ, vanl. i trappstegsform. (Orangeri-)huset (bör) wara delt uti Stellager, then ena lågare then andra något högre. Lundberg Träg. 168 (1754). Då kölden börjar infinna sig på hösten, inflyttas stammarne af sorter som tillhöra kalljord, antingen under stellaget i en kall växthusafdelning, i en källare eller annat frostfritt rum. HbTrädg. 1: 60 (1872). I växthus .. användas stellage, vilka i allmänhet placeras så, att växterna komma så nära ljuset som möjligt. Sonesson HbTrädg. 909 (1919). 2SvUppslB (1953). jfr TRÄ-STELLAGE.
c) (†) i överförd anv., om blomsterarrangemang på stativ l. ställning. Herrarna (hade) öfver stora ingången på tältet gjort en stellage af en stor blomsterkrans med krona, uti hvars oval (fanns) ett stort G. af alla sorter blomster. Tersmeden Mem. 5: 95 (c. 1790).

 

Spalt S 11397 band 30, 1989

Webbansvarig