Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STERKORAL stær1kora4l, äv. -kω-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. sterkoral, eng. o. fr. stercoral; avledn. av lat. stercus (gen. stercoris), gödsel (se STERKORAGETISK)]
med. som utgör l. tillhör l. innehåller l. liknar exkrementer; exkrement-, avförings-. (Avföringarna) äro i början stercorala, men blifva sedan mucösa. TLäk. 1834, s. 60. Sundberg (1926; om kräkningar). Lindskog o. Zetterberg (1981).
Ssgr (med.): STERKORAL-ABSCESS. jfr -fistel. Hygiea 1861, s. 206. —
-DIARRÉ. diarré uppkommen gm i tarmkanalen stagnerande exkrementer. Sundberg (1926). —
-FISTEL. fistel (se fistel, sbst.1 1) uppkommen gm att hål bildats i ändtarmsvägg. Mesterton Bråckl. 15 (1857). —
-KOLIK. kolik uppkommen gm ansamling av exkrementer i tarmkanalen. Collin Ordl. (1847). —
-SÅR. på grovtarmen: sår uppkommet gm att exkrementer kvarstannat. Sundberg (1926).

 

Spalt S 11525 band 30, 1989

Webbansvarig