Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STETO- stet1o- l. ste1to-, l. -ω-.
i ssgr betecknande ngt som tillhör l. har avseende på l. (i sht) används för undersökning av bröstet.
-SKOPERA, v. -ing. [jfr eng. stethoscope; till -skop] (numera mindre br.) med. undersöka (ngn l. ngt) med stetoskop; äv. utan obj.; jfr huvudart. -skopera, v.2 Frey 1849, s. 551. Larsson Borring Uppr. 32 (1930; utan obj.). —
-SKOPI. [jfr eng. stethoscopy, fr. stéthoscopie; till -skop. — Jfr -skopist] (numera mindre br.) om handlingen l. metoden att undersöka medelst stetoskop l. om läran om denna metod; undersökning l. auskultation (se d. o. 2) medelst stetoskop. Hygiea 1844, s. 89. (I Paris) inhemtade (jag) litet Stethoscopi af min vän Gund. Möller. Heinricius Ilmoni 177 (1912). SvLäkT 1935, s. 156. —
-SKOPISK, adj. [jfr eng. stethoscopic, fr. stéthoscopique] (numera mindre br.) adj. till -skop o. -skopi; särsk. om medicinsk undersökning: utförd medelst stetoskop; äv. ss. adv. TLäk. 1834, s. 459 (om undersökning). Den stetoskopiska formen för lungornas undersökning. Petersson FysUnders. 165 (1908). SvLäkT 1935, s. 313 (ss. adv.). —
-SKOPIST -skopis4t, m.; best. -en; pl. -er. [jfr eng. stethoscopist; till -skop o. -skopi] (numera mindre br.) läkare som använder l. (i sht) är skicklig i användningen av stetoskopi. Hygiea 1856, s. 500. Björkman (1889).
Spalt S 11530 band 30, 1989