Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STIG sti4g, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(stig (-ij-, -gh) 1529 osv. stj 1712)
Etymologi
[fsv. stighe; liksom ä. d. stig, n. o. m. l. f., av mlt. stīge, f. o. n. (lt. stieg, n., stige, f.), av fsax. stīga, f., motsv. ffris. stīge, f., mnl. stige, f.(?) (nl. stijg, stieg, f. o. n.); av ovisst urspr., möjl. etymologiskt identiskt l. nära besläktat med STIG, sbst.3 — Jfr STEG, sbst.3]
(numera bl. i skildring av ä. förh.) i fråga om styckräkning (i sht av fisk): antal av tjugo, tjog; jfr STEG, sbst.3 Skattafisken löp .. (17304) stigher spetfisk. HH XI. 1: 42 (1529). Flåcketals Rächning: 1. Skåck är 60. Ett Timber 40. En Stig 20. Rålamb HbAdÖfn. L 4 b (1690). Falkman Mått 1: 453 (1884; i fråga om stycketalsräkningen under medeltiden och framåt).

 

Spalt S 11680 band 30, 1989

Webbansvarig