Publicerad 1989 Lämna synpunkter STILLRA stil3ra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [sv. dial. (Närke) stillra; till STILLA, v.2] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stillbast. Arwidsson o. Ohlson 7 (1911; från Närke). Spalt S 11818 band 30, 1989 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se