Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STOPP stop4, adv.
(vard.) i allmänt förstärkande bet.: alldeles l. väldigt o. d., i uttr. stopp full, stoppfull, stopp mätt, stoppmätt. Jag fann huset stopp fullt med folk. Nyblom Hum. 10 (1874). Äta tills man blir stopp mätt. SvHandordb. (1966).
Spalt S 12142 band 31, 1991