Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRAMALJ stramal4j, r. l. m. (Almqvist AmH 1: 93 (1840) osv.) ((†) n. NJournD 1859, s. 6); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Etymologi
[liksom d. stramaj, nor. stramej av lt. stramei, ombildning av STRAMIN sannol. med anslutning till ord av typen BATALJ, DETALJ]
textil. om gles l. genombruten (numera vanl. appreterad) vävnad vars trådar bildar gallerformigt ordnade grupper om 2—5 trådar, isärhållna gm bindningen, numera vanl. i tuskaftad bomull, förr äv. av annat material, använd ss. underlag l. botten vid märkning l. vid broderi i trådräknande tekniker (t. ex. korsstygn l. tvistsöm); äv. dels om l. med inbegrepp av det på sådant tyg utförda broderiet, dels om stramaljbindning; jfr STRAMIN. Almqvist AmH 1: 93 (1840). De mellersta ränderna utföras med korsstyng; de mellanliggande medelst sneda styng öfver sex trådar af stramaljen. NJournD 1857, s. 119. Utom stramalj af bomull, silke och ylle, finnes äfven sådan af papper. Berg Handarb. 9 (1873). (Värdinnan) uppvaktade honom sedan åratal på alla bemärkelsedagar med prydliga stramaljer. Lundgren GHusen 20 (1922). Man måste tidigt nog (i Gudmuntorps prästgård) vänja sina fumliga fingrar vid nålen, så att man åtminstone kunde sy på stramalj en klockdyna åt gamle Sören att hänga över sängen i drängkammaren. MinnGPrästh. 1: 64 (1924). Hon höll på med en stor kudde i stramalj som hennes far skulle få på julaftonen. Krusenstjerna Fatt. 2: 227 (1936). StHandarbB 90 (1965). — jfr BOMULLS-, JAVA-, JUTE-, JÄRN-, LINNE-, SILKES-, YLLE-STRAMALJ m. fl. — särsk. mer l. mindre bildl. Det historiska antages bekant och författaren nöjer sig med att på dess stramalj brodera sin retorik. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 387 (1912). Ängsmarkens muntert rutade stramalj uppåt skogsbrynet. Essén Fob 89 (1919). Siwertz Jord. 292 (1936).
Ssgr (textil.): STRAMALJ-ARBETE~020. på stramalj utfört arbete (se d. o. 11 b). Iduna 1864, s. 89. —
-BINDNING. för stramalj karakteristisk bindning (i gallerliknande mönster). HantvB I. 8. 2: 95 (1940). —
-BOTTEN. vävd botten (se d. o. II 1 b) av stramalj. Berg Handarb. 317 (1874). —
-BRODERAD, p. adj. broderad på stramalj. Sybord af björk med stoppad och stramaljbroderad klädsel på skifva och fot. MeddNordM 1902, s. 28. —
-BRODERI. särsk. konkret: på stramalj utfört broderi (se d. o. 1 b); äv. bildl. Levertin Gest. 293 (1903). Alla politisk-historiska stramaljbroderier. GbgMP 1929, nr 68, s. 6. Rosen GrönK 66 (1940). —
-DYNA. stramaljbroderad dyna (se dyna, sbst.1 1). Ridderstad Samv. 2: 430 (1851). —
-KUDDE. stramaljbroderad kudde. Ridderstad Samv. 1: 303 (1851). —
-NÅL. synål för broderi (l. märkning o. d.) på stramalj. Lundin KvSlöjd 22 (1897). —
-PAPPER. (förr) kartonnage (se d. o. 2). Schulthess (1885). Kjellin (1927). —
-PERGAMENT. (förr) jfr -papper. KatalIndUtstSthm 1897, s. 309. —
-STICKNING. stickning (se sticka, v.2 5 e) i stramaljmönster. Hjertelius Stickm. 167 (1892). —
-SYDD, p. adj. (föga br.) jfr -broderad. En stramaljsydd handdukshängare. Nordström Piga 19 (1914). —
-SÖM. abstr. o. konkret: sömnad utförd på stramalj. DAndersson (c. 1918) hos Fogelqvist DAndersson 34. —
-SÖMMERSKA. sömmerska som sysslar med stramaljsöm; särsk. (om ä. förh.) om yrkesmässig sådan sömmerska. Ridderstad Samv. 1: 300 (1851). —
-TAVLA. stramaljbroderad tavla. Nordström Piga 19 (1914). —
-TRÅD. tråd ingående i stramalj. NJournD 1859, s. 180. —
-TYG. jfr -vävnad. Freja 1879, s. 185. —
-VÄV. jfr -vävnad. SAOL (1900). —
-VÄVNAD. vävnad utgörande stramalj, stramalj. Freja 1874, s. 123. —
-YLLE. (mera tillf.) ylle med stramaljbindning. DN(A) 1958, nr 31, s. 11.
Avledn. (numera föga br.): STRAMALJERA, v. förse med stramaljbroderier; anträffat bl. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: stramaljbroderad. SthmFig. 1845, s. 64 (om ridikyl).

 

Spalt S 12510 band 31, 1991

Webbansvarig