Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRAPATS strapat4s, r. l. f. l. m. (Nordforss (1805; f.) osv.) ((†) n. Heinrich (1814, 1828)); best. -en; pl. -er. Anm. Enl. EHellquist i FestskrSöderwall 253 (1911) levde uttal med finalt -sj-ljud ännu i början av 1900-talet i ”det något lägre talspråket”.
Ordformer
(estrapace c. 1765. strabager, pl. 1783. strabsage 1782. strapace c. 1765. strapacher, pl. 17541808. strapage (-app-) c. 1709 (: strapager, pl.)1847 (: strapager, pl.). strapas 18051904. strapasjer, pl. 1847 (: strapasjerna, pl. best.). strapatier, pl. 1771. strapats 1771 (: strapatser, pl.) osv. strapazer, pl. 1740. strapizader, pl. 1736 (: strapizaders, pl. gen.))
Etymologi
[liksom d. strabads (i ä. d. äv. strabats, strabage, m. m.), nor. strabas av t. strapaze, f., av it. strapazzo, m., stor ansträngning, misshandel, avledn. av strappare, riva l. bryta sönder, sannol. av ett ffrank. strappōn, spänna stramt, till den rot (med bet.: vara styv l. spänd) som föreligger i STRAFF, STRAM m. fl. — Jfr STRAPATSERA]
stor l. (extra) påfrestande ansträngning (se d. o. a) l. hårt l. mödosamt l. tröttande arbete l. tung l. svår möda (se MÖDA, sbst. 1 a, 2) o. d.; i sht om kroppslig (fysisk) sådan ansträngning osv. (i sht förr särsk. om sådan ansträngning osv. i krig l. i fält); företrädesvis i pl. Utstå, uthärda, tåla strapatser. Resans (marschens) alla strapatser. (En marsch) med elacka wägar och ondt wäder, så att skräckeligen mycket både folck och creatur, så af hunger som elliest strapager creperade. KKD 5: 15 (c. 1709). På sjön tycker jag att man blefve befriad från den svåra strapage, hvarför en armé till lands är utsatt. GTopelius (1808) hos Vasenius Top. 1: 159. Krigets strapatser. 2MoB 1: 119 (1814). Hästens svans / Står uppåt, som mina mustascher / .. Alltefter bataljer och många strapager. Braun Carol. 55 (1844); jfr anm. ovan. Hon var icke märkt av studielivet. Hennes kvinnlighet tycktes gott ha uthärdat dess strapatser. Siwertz JoDr. 196 (1928). 63—åring levde vildmarksliv i tre veckor .. Att han klarat strapatserna betecknas som närmast ofattbart. DN(A) 28/12 1964, s. 4. — jfr KRIGS-, ÅK-STRAPATS.
Ssgr: STRAPATS-FYLLD, p. adj. fylld (se fylla, v. 2) av strapatser (jfr -rik); i sht om resa l. färd o. d. Upsala(A) 8/1 1918, s. 4 (om färd).
-RIK. rik (se rik, adj. 4 a δ) på strapatser (jfr -fylld); i sht om resa l. färd o. d. Abbe och jag sofvo öfver all frukost — dagen förut hade varit strapatsrik. TurÅ 1910, s. 257. SvGeogrÅb. 1953, s. 136 (i pl., om upptäcktsfärder).
-VAN. van vid strapatser. IdrBl. 1935, nr 113, s. 2 (om fotbollslag).
-VÄG. särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. i strapatsväg, i fråga om l. med avseende på strapatser. Bergström HbJagtv. 36 (1872).
Avledn.: STRAPATSERA, se d. o.
STRAPATIÖS, adj. (-atiös 1972 osv. -atsiös 19041918) [liksom d. strabadsiøs, nor. strabasiøs sannol. av t. strapaziös, av it. strapazzoso] strapatsfylld l. strapatsrik. Ekbohrn (1904). Huru strapatsiösa dagarna än voro. Munsterhjelm Trapperl. 1: 24 (1918). Geijer TextKonstH 237 (1972; i pl., om resor).

 

Spalt S 12561 band 31, 1991

Webbansvarig