Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRASSBURG- stras3burg~ l. -burj~ l. STRASSBURGER- -burger~ l. -burjer~ l. STRASSBURGS- -burgs~ l. -burjs~, l. med mer l. mindre genuint tyskt uttal.
Ordformer
(strass- (stras(z)-) 1690 osv. stråtz- 1584. -borg- 1584. -burg- 1690 osv. -burger- 1827 osv.)
Etymologi
[ssgsform till STRASSBURG, det tyska namnet på staden Strasbourg i Alsace i Frankrike. — Jfr STRASSBURGARE, STRASSBURGSK, STRASSBURGSKA]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som (urspr.) kommer l. härrör från staden Strasbourg. —
Ssgr: A: STRASSBURG-TERPENTIN. (strassburg- 1916 osv. strassburger- 1827 osv.) [efter t. strassburger terpentin] (förr) i trakten kring Strasbourg ur silvergran framställd terpentin (med brunaktig, klar färg o. angenäm lukt samt sirapslik konsistens). Berzelius Kemi 4: 456 (1827). 2SvUppslB 29: 68 (1954). —
B: STRASSBURGER-GÅSLEVERPASTEJ~01002. Hagdahl Kok. 658 (1879). —
-PASTEJ. Han’son GastrLex. 113 (1887). —
-PEPPARKAKA~1020. Lindeberg Kond. 192 (1841). —
-TERPENTIN, se A. —
C (numera bl. tillf.): STRASSBURGS-FOT. (förr) i Strasbourg använd l. från Strasbourg stammande fot (se d. o. 8). Rålamb 1: 22 (1690). —
-VINÄTTIKA~0200. (förr) i (trakten av) Strasbourg framställd vinättika l. vinättika av denna typ. En Åm Stråtzborgz win ätticke. TullbSthm 1584. —

 

Spalt S 12565 band 31, 1991

Webbansvarig