Publicerad 1991 Lämna synpunkter STRECKLIG strek3lig2 l. sträk3-, adj. Ordformer (strekl-) Etymologi [till STRECKLA] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vinglig, darrig; särsk. om bokstav. Cederborgh OT 3: 33 (1814). Spalt S 12600 band 31, 1991 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se