Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STRONTIANJORD, r. l. m.
Etymologi
[efter eng. strontian earth, av Strontian, namnet på den ort i Skottl. där strontiumoxid först upptäcktes, o. earth, jord (se JORD); således eg.: jord från Strontian. — Jfr STRONTIAN]
(†) strontiumoxid. Ekeberg o. Afzelius Nomenkl. 14 (1795). Ekbohrn (1904).
Ssgr (†): STRONTIANJORDS-HYDRAT. = strontian-hydrat. Berzelius ÅrsbVetA 1836, s. 95. Almström KemTekn. 1: 581 (1844). —
-SALT. = strontian-salt. Berzelius Brev 11: 57 (1822).

 

Spalt S 12737 band 31, 1991

Webbansvarig