| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STRYPA stry3pa2, v. -er, -te l. ströp strø4p, -t, -t; äv. (numera föga br.) STRYPAS -as2, v. dep. -es l. -s, -tes l. ströps strø4ps (pr. pass. sg. -es Juslenius (1745) osv.; -s Lucidor (SVS) 187 (1672) osv. — imper. stryp Fernander Theatr. 494 (1695) osv. — imper. 2:a pers. pl. stryper Celsius Ordspr. 1: 757 (1708). — ipf. -ade RelCur. 220 (1682); -te Rålamb Resa 59 (1658, 1679) osv. — ipf. sg. (o. pl.) ströp Tiällmann Gr. 214 (1696) osv. — ipf. pl. strupo Tiällmann Gr. 214 (1696), Schultze Ordb. 5138 (c. 1755); ströpo Östergren (1948), SAOL (1950). — sup. stript HammarkDomb. 6/6 1624; strupet Tiällmann Gr. 214 (1696), Schultze Ordb. 5138 (c. 1755); stryfft Wennæsius Klingd. 6 (c. 1680); -at UUKonsP 15: 175 (1682); -t UpplDomb. 5: 71 (1576) osv. — p. pf. stripet HammarkDomb. 6/6 1624; strypt (strÿpt, -d) Forsius Phys. 353 (1611) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.); jfr STRYP.
1) (söka) kväva (ngn) gm att (med händerna l. en snara o. d.) trycka resp. dra samman (del av) halsen så att luftvägarna tillstängs o. andningen avstannar (o. på så sätt döda honom); äv. i fråga om att rep l. dyl. oavsiktligt dras åt kring ngns hals (o. dödar honom); äv. med obj. betecknande djur; äv. utan obj.; äv. ss. dep.: på sådant sätt (söka) döda varandra; äv. i bild; förr äv. allmännare: kväva (ngn). Du drar åt halsduken för hårt, den stryper mig! Det känns som om jag skulle strypas av den trånga kragen. Ted reped som han wille kasta på en annan .. ähr kommedh på hans egen hals, och nähr strypt honom. HB 2: 340 (1597). Philemon fek sin Död vtaff förmykitt löye, / Anacreon han stryps aff Wijnbärs koorn han fåår, / Ok Fabius som drak med Miölken in et Håår. Lucidor (SVS) 187 (1672). Han seer uth som een strÿpter katt. Celsius Ordspr. 1: 651 (1708). Tager man annan i hals eller halsduk, at han strypes; gifwe lif för lif. Flintberg Lagf. 5: 397 (1803). Quiding Natt 32 (1899; ss. dep.). (Björnen) ströps i en snara utspänd vid idets öppning. Ekman NorrlJakt 76 (1910). OoB 1913, s. 589 (utan obj.). I fredags gjorde mannen ett nytt hemfridsbrott och försökte strypa hustrun. MorgT 1947, nr 17, s. 1.
a) i fråga om avrättning medelst strangulation (se d. o. a); i sht i fråga om ä. förh. i Turkiet; äv. refl., motsv. c. OSPT 1686, nr 2, s. 6 (om förh. i Turkiet). Zieragieren utj Oxakou (blev av ett) .. silckes streck strypter till dödz. KKD 3: 227 (1711). Turkarne strypa missgärningsmänn. Schultze Ordb. 5139 (c. 1755). Den Svenska regeringen hade .. icke något förtroende till den Turkiska, der ministrarne allt emellanåt ombyttes och stryptes. Malmström Hist. 2: 136 (1863). Nu hade han fått silkessnöret; han lydde befallningen, gick in i sitt hus och strypte sig. Östergren (1948).
b) (numera föga br.) i resultativa uttr. betecknande att ngn dör gm strypning. Hann skulle haffue strypt i hell sinn Ecte hustru. UpplDomb. 5: 71 (1576). Konungen (befallde), at (eremiten Petrus) .. och hans Son skulle strypas til dödz. Schroderus Os. 2: 701 (1635).
c) refl.: begå självmord l. döda sig själv gm strypning; äv. i fråga om oavsiktlig strypning; äv. i fråga om att kvävas gm att hänga sig; jfr a. Swedberg Lefw. 106 (1729; i fråga om att hänga sig). Deras (dvs. engelsmännens) klädebonad är .. mycket tokig; ty de strypa sig nästan sielfwa med sine bindlar. Kling Spect. R 3 b (1735). Evrydike, som fick välja dödssätt, strypte sig med sin egen gördel. NF 1: 1129 (1876). Då fisken icke stryper sig i fiskhuset, utan endast är instängd där, tjänstgör ryssjan både som fisksump och fångstmedel. Ekman NorrlJakt 351 (1910). Malmberg Fiskebyn 172 (1919).
d) i p. pr., om ngt sakligt: som åstadkommer strypning (l. en känsla av att bli strypt). VetAH 1780, s. 67 (om ångest). Det var som skulle han ha vaknat ur en strypande fasansfull mardröm. Forsslund Djur 218 (1900). Mitt besök blev kortvarigt, ty det kändes som om jag fått en strypande snara om halsen. Alfvén 1Sats. 129 (1946).
e) i utvidgad anv.
α) med avs. på ngns hals (med tanke på andningsvägarna): tilltäppa; äv. i uttr. strypa andan ur ngn, gm en känsla av strypning ta andan ur ngn. Schroderus Comenius 301 (1639). Halsen stryptes .. ej mera af en trång Bindel af Nettelduk. 1Saml. 2: 158 (1773). Spetskragen sitter så hårdt till halsen, som om den wore strypt. SvLitTidn. 1820, sp. 468. Att snärjas in i svek och slita garnet / På samma gång det stryper andan ur mig, / Det blef mitt mål! Hallström GrAntw. 99 (1899).
β) [med syftning på att den salta sillen vid upptagandet ur förvaringskärlet greps kring gälarna] (om ä. förh.) skämts., med avs. på sill, om bodbetjänt l. specerihandlare: ta upp ur tunna l. dyl.; äv. övergående till att beteckna en bodbetjänt l. (speceri)handlares hela arbete i bod l. butik. Är du född at garfva läder / Eller dömd att strypa sill .. / .. Gör så godt du kan. Sehlstedt 4: 138 (1871). Arla han fyllde sitt sirapskrus, / ströp sina sillar och blötte sitt snus / och försörjde en brorson i Skara. Fogelqvist Minn. 213 (1930).
f) i mer l. mindre utförda bilder; jfr 2, 3. Gudz andeligha tiänare skall han (dvs. förrädaren Judas) angrijpa / Och them gärna i snaron strypa. Rondeletius 8 (1614). (Herren) stryper ondskans hals med hennes egna garn. Kolmodin QvSp. 1: 691 (1732). Vågorna sträckte strypande armar efter honom. Krusenstjerna Fatt. 1: 343 (1935).
2) [eg. bildl. l. oeg. anv. av 1] i fråga om att minska l. hejda det fria flödet l. loppet av ngt (i sht gm åtdragning medelst snöre l. dyl. kring l. gm tillstängning medelst ventil o. d. av en kanal o. d. vari ngt flyter fram o. d.); äv. enbart betecknande att ngt åtdrages (kring ngt) l. dras l. pressas samman l. sitter tätt kring ngt. Acrel Sår 35 (1745; i pass., om ådror). (Kräftsåren) äro likasom strypte wid bottnen af det underliggande skinnet. Rosenstein BarnSj. 492 (1771). Med (faskinklämmaren) .. stryper eller hopklämmer man faschinriset så mycket man kan. Hazelius Bef. 91 (1836). Ut ur .. (valsar vid filthattfabriken) kommer ullen som ett flor, hvilket ”strypes”, som det heter, uti band af 7—8 tums bredd och föres på en brygga med ändlös rem öfver till de s. k. fin-Krempelmaskinerna. SD(L) 1900, nr 489, s. 4. En stark surrning som hårt strypes med en märlspik eller dylikt (kring rorkulten). Gartz Segelsport. 109 (1919). En kraftig knyck i hela skrovet (på minsvepningsfartyget), och maskinisten får bråttom att strypa spelet, som rusar med en oanad hastighet. VFl. 1921, s. 87. Hon sprang bort till vildhingsten, drog sin slidkniv, skar med ett enda snitt av repet, som ströp om hans hals, och gav honom fri. Schulze KanadPrär. 66 (1931). Sommaren 1780 önskade .. konstmästare Barchæus strypa slingan (av vatten) till Harmsarvet och leda konstvattnet i ett nytt dike. Lindroth Gruvbrytn. 1: 636 (1955). — särsk.
a) metall. i fråga om formning av kärl (t. ex. flaskor o. d.) med en smalare del (med öppningen): vid formningen dra samman del av (kärl o. d.) så att en smalare del bildas. Framställning av strypta (plåt)föremål i press. SvTeknUppslB 3: 693 (1944; kommentar till bild). Framställning av strypta fasoner. Därs. 694. I trycksvarv kan strypningen utföras mot en delad patron. Därs.
b) gm hård avsnörning skilja kula från krutladdning i (patron; se PATRON, sbst.2 4); äv. i fråga om att sammandra ände av fyrverkerihylsa på sådant sätt; äv. utan obj.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om det åtsnörda stället; i fråga om nutida förh. bl.: pressa ner (patronhylsa) i rilla på kula l. projektil. Weste FörslSAOB (c. 1817; med avs. på patron). Då (fyrverkeri)hylsan är laddad och strypt i båda ändar, göres ett märke vid hvardera ändan, en half kaliber från strypningen. Linder Luftfyrv. 95 (1871). Spak Handskjutvap. 51 (1890; utan obj.). Johan, du får hjälpa till, när vi ska strypa hylsorna (på fyrverkeripjäserna). Serner Birck 154 (1917). (Vid patrontillverkning) lämnades patronerna till en man, som skulle klistra nedanför strypningen. Alm Eldhandv. 1: 354 (1933). SAOBArkSakkSvar (1988).
c) (i sht i fackspr.) i fråga om att minska l. hämma l. avstänga tillförsel av luft l. annat gasformigt (l. flytande) ämne (i sht i en ledning), äv. av elektrisk ström o. d.; med obj. betecknande luften osv. l. tillförseln l. den av luften osv. drivna apparaten (t. ex. en motor) l. den av luften osv. åstadkomna verkan l. den ventil o. d. som reglerar tillförseln l. den ledning vari tillförseln sker. Om bilmotorn vill rusa, måste man strypa gasen. Strypning af ångan i (ång)röret (på ångmaskin) medför alltid förlust. JernkA 1861, s. 171. Eldstadsbron har till ändamål .. att strypa flamman, då den lemnar eldstaden. Frykholm Ångm. 67 (1881). Den tjänstgörande delen af turbinen lämnar .. alltid full nyttig effekt, hvilket, såsom bekant, ej blir fallet vid turbiner af detta slag genom att blott strypa pådraget. TT 1897, M. s. 89. Ahlberg FarmT 42 (1899; med avs. på vattenkran). TT 1904, M. s. 114 (i pass., om tilloppsledning). De (av sparsamhetskommittén) undersökta kakelugnarna ha samtliga profvats med användande af bästa eldningssätt, med stängda luckor och strypt spjäll. SvD(A) 18/10 1917, s. 7. Strömmen är strypt vid huvudströmbrytaren. Bergengren Snok 284 (1934). Henning HbgMinn. 1: 386 (1950; i pass., om bensintillförsel till bilmotor). Fogelström Dolly 39 (1958; med avs. på bilmotor). — jfr TILL-STRYPA o. SJÄLV-STRYPANDE. — särsk. i uttr. strypa på ngt (dvs. ventil l. gas o. d.), betecknande att tillförsel av ngt minskas osv. (gm reglering av ventil o. d.). Frykholm Ångm. 297 (1881; med avs. på regulatorventil). Vi få strypa på gasen (i båten) för varje storsjö och ta ändå in massor av vatten. Barthel Atl. 129 (1931).
e) (†) med subjektsväxling, i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ngt som tilltäpper en öppning: inklämd l. fastklämd. VetAH 1778, s. 316.
3) [delvis bildl. anv. av 1, delvis utvecklat ur 2] med avs. på ngt abstr.: (delvis) kväva o. d., bildl. anv. av 1 o. 2. Avser man att strypa den akademiska yttrandefriheten? Warnmark Vitt. 353 (1687). Det band, som tyckes sammanknyta deras (dvs. de blivande äkta makarnas) wänskap, skall bli just det som kommer att strypa deras enighet. Hagberg Shaksp. 12: 178 (1851). Deras (dvs. de sjungande männens) skrofliga röster stryptes i trafikbullret. Hellström Kusk. 170 (1910). Det finns bara ett sätt att få medicinarutbildningen ur träsket, nämligen att strypa intaget. KvällsP 1959, nr 118, s. 3. En långsam strypning av parkeringsmöjligheterna. GbgP 18/7 1988, s. 2. — särsk. i fråga om det ekonomiska livet, betecknande att (på grund av (medvetna) åtgärder l. ogynnsam ekonomisk utveckling o. d.) företag l. bransch l. näringsliv l. låneverksamhet o. d. tvingas minska l. upphöra med sin verksamhet (på grund av minskat tillflöde av ekonomiska medel); äv. med obj. betecknande person som driver ekonomisk verksamhet. AdP 1800, 1: 563 (med obj. betecknande svenska näringar). Jag har ett förslag att med filialbanker ersätta hvar enda privatbank utan strypning .. i sedelstocken. AnderssonBrevväxl. 2: 175 (1854). Bankerna hastade att på en gång draga in utestående och i möjligaste måtto strypa utgående lån. Hellberg Samtida 9: 6 (1873). (Den ryske finansministern) genomförde en fullständig organiserad börskupp och strypte terminsäljarna på börsen i Berlin. SD(L) 1894, nr 306, s. 13. De förändrade förhållanden, som snart nog strypte vår sågrörelse. Eriksson Afr. 47 (1932). Danmark har beslutat att ytterligare strypa införseln av sprit och tobak via båtlinjerna till Sverige och Tyskland. DN(A) 1964, nr 309, s. 38.
STRYPA IHOP10 04. till 2, om vattendrag, dels i pass. i intr. anv., dels refl., i uttr. strypa ihop sig, dra ihop sig, smalna, bli smalare. Fjärden strypte ihop sig till det smala Bomarsundet. Högberg Frib. 189 (1910). Dens. Utböl. 1: 89 (1912; i pass., om vattendrag). —
STRYPA TILL10 4.
1) (mera tillf.) till 1, intr.: utföra en snabbt verkställd strypning. Skuorka log hvar gång han fick ett djur (dvs. en hare l. en ripa) i händerna och ströp till. Berg Sjöf. 74 (1910).
2) till 2: hastigt dra åt l. dra ihop (ngt); äv. motsv. 2 b. KrigVAT 1836, s. 90 (med avs. på papper till patron). jfr tillstrypa.
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2 (jfr strypa 3). Michaelson Ungk. 155 (1892; utan obj.). Smyghandeln med (den förbjudna tidningen) ”Fäderneslandet” strypes nu till. SvD(A) 17/12 1926, s. 5. —
STRYPA ÅT10 4. till 2: dra åt l. dra till (snöre l. ventil o. d.); äv. utan obj.; äv. bildl. KemT 1906, s. 81 (med avs. på ventil). I dåliga tider får man strypa åt utgifterna. SvHandordb. (1966). Också vägarna (tyckte han) var band rörliga fängelseband som släppte efter och ströp åt allteftersom. Trotzig Sjukd. 37 (1972).
(2 c) -BRICKA. tekn. bricka (se bricka, sbst.3 1) för strypning av tillförsel. SvD 5/2 1977, s. 4. —
Ssg: strypfläns-mätning. tekn. särsk.: gasflödesmätning varvid gasen får passera en strypfläns. 2SvUppslB 11: 327 (1949). —
(1) -FÅGEL. [fågelns rop ansågs förebåda ond, bråd död] (†) om nattuggla; jfr döds-fågel o. strypare II. Schroderus Comenius e 2 b (1639). Lind (1749). —
(1) -FÅRA. kring hals: fåra (se fåra, sbst.2 2) åstadkommen vid strypning med snara l. dyl. LD 1958, nr 224, s. 8. —
(1) -GREPP. vid strypning med händerna taget grepp kring halsen, stryptag (jfr strypar-tag); i sht (sport.) i allmännare anv., om ett i amerikansk fribrottning använt grepp kring halsen; äv. bildl., i fråga om att åstadkomma en trängd l. svår (ekonomisk) situation för ngn l. ngt (jfr strypa 3). Strypgreppen (i brottning) hafva samma ändamål som kravattgreppen. IdrB 5: 77 (1907). Vid grekiskromersk och fransk brottning tillåtas grepp endast över höfterna, medan slag, strypgrepp, armbrytning o. dyl. äro förbjudna. TidLex. 354 (1925). Han hade använt strypgrepp och knytnävsslag. OoB 1963, s. 64. De otillfredsställande kommunikationerna till Gotland utgör ett strypgrepp på öns näringsliv. SvD 28/7 1972, s. 18. —
(2) -HALSBAND~02 l. ~20. hund. hundhalsband som dras åt kring hundens hals då hunden drar i däri fäst koppel. Berg Lab. 39 (1933). —
(2) -KNUT. (i fackspr.) rännknut (se ränn-knut, sbst.2). Balck Idr. 2: 270 (1887). Hammarström Sportfiske 46 (1925). —
(2) -KÄTTING. i sht skogsv. (timmer)kätting så anordnad att dess snara dras åt av sig själv då kättingen spännes. Hälsingerun. 1980, s. 21. —
(1) -LÄTE. (numera föga br.) ljud som person som stryps ger ifrån sig; anträffat bl. om ljud som liknar sådant ljud. Sjukdomen märktes .. tydeligen vara strypsjukan, emedan hvart andetag hade stryp-läte med sig. VetAH 1772, s. 339. —
(1) -MÄRKE. vid strypning åstadkommet märke (se märke, sbst.1 7) på hals. DN(B) 1958, nr 281, s. 15. —
(2 c) -PUNKT. el.-tekn. punkt (se d. o. 8 c) där strypning inträder l. sker. RadioteknOrdl(Khvn) 100 (1954). —
(2 c) -REGULATOR. tekn. regulator (se d. o. 2 a) för strypreglering. TT 1897, M. s. 91 (i ångmaskin). —
(1) -SJUKA. med. halssjukdom som orsakar andningssvårigheter l. kvävning; företrädesvis o. numera i sht om en livsfarlig sådan sjukdom (i sht hos barn) som utgör en form l. följd av difteri o. kännetecknas av inflammation i luftstrupen med svullnad o. beläggning av slemhinnan (äv. kallad äkta, ngn gg äv. verklig strypsjuka), krupp, äkta krupp, strupdifteri; ngn gg äv. om liknande sjukdom hos (hus)djur; äv. bildl. Strypsjukan anses med skäl för en af de farligaste Barnasjukdomar. VetAH 1772, s. 332. Hvad mig angår, så dör min Sångmö, i mitt olyckliga Professorskap och Upsalalefverne, af strypsjuka. Atterbom (1839) i 3SAH LV. 2: 96. SFS 1863, nr 32, s. 20 (hos husdjur). Uhrström Hemläk. 162 (1879: verklig). Barnen sjuka allihop. Man sofver med ett öra om nätterna för att få höra när strypsjukan skall komma! Strindberg Brev 4: 407 (1884). Strypsjuka .. (dvs.) difteri i larynx, äkta krupp. Lindskog o. Zetterberg (1975).
(1, 2) -SNARA. snara (se snara, sbst.1 1 a); äv. om liknande snara för fångande av djur; äv. oeg., om ngns händer då de används för strypning; äv. om snara med strypknut, använd för fasthållande av ngt. Dessa garotter, dessa strypsnaror. Topelius 24: 314 (1862). Andersson Sudr. 103 (1899; om händer). Att hålla .. (en nyskjuten and) i handen ett ögonblick innan man stoppar ned den i ryggpåsen — eller hänger den, mer jägarmässigt, i strypsnaran under jaktväskan. Rosen GrönK 154 (1940). Det hände många gånger att det hala timret åkte ur ”strypsnaran” eller att strypkättingen brast, då timmerforan var långt uppe i rännan. Hälsingerun. 1980, s. 21. —
(1) -SNÖRE. snöre för strypning; äv. bildl. Dalin FrSvOrdb. (1872; under lacet). Ahlgren Veckopr. 44 (1940; bildl.). —
(2 c) -SPÄNNING. el.-tekn. negativ elektrisk spänning (förspänning l. hjälpspänning) som påläggs elektroden i ett elektronrör för att anodströmmen skall strypas. Radiolex. (1952). —
(3 slutet) -SYSTEM. system som gm olika åtgärder försöker hämma en verksamhet som anses skadlig l. olämplig; särsk. (hist.) i fråga om en under senare delen av frihetstiden förd ekonomisk politik som sökte hålla krediterna o. sedelstocken nere. BtRStP 1815, 4: 1081. PrestP 1834, 2:72 (i fråga om skärpta fordringar vid examination av blivande präster, vilket vållat prästbrist). 1765—1766 årens Riksdag, då hattpartiet besegrades af de nya mössorna, och desse .. införde ett ordentligt strypsystem medelst sedelstockens förminskning, bestämmandet af en fix kurs, förbud att vidare utgifva lån från Banken, sjötullens och flere ordinarie räntors utgörande i silfver, samt upphäfvande af Manufaktur-Kontoret. Rydqvist StatsekonBetr. 112 (1865). 2NF 27: 1216 (1918). —
(2) -TÅNG. (†) om tång varmed tändhatt klämdes åt kring krutstubin vid sprängning, aptertång. TLev. 1911, nr 36, s. 2. FältutrKrigsbyggnKomp. 1918, s. 39. —
(2 c) -VENTIL. [jfr eng. throttle-valve] tekn. regleringsventil med uppgift att strypa flödet av luft l. ånga o. d. i en ledning; särsk. dels (förr) om en i ä. ångmaskiner använd ventil för strypning av ångan, reglerad av en centrifugalregulator, dels om ventil som i en kompressor reglerar förhållandet mellan trycken på inlopps- o. utloppssidan i vätskeledningen, expansionsventil, dels (förr) om den ventil i en automobil, som reglerade gastillförseln till motorn. Uggla Skeppsb. SvFrSjölex. (1856; i ångmaskin). TT 1895, M. s. 78 (i ångturbindynamo). Luften passerade (på en maskin för framställning av flytande luft) .. genom en reglerbar strypventil. 2UB 7: 596 (1903). Lufttilloppet (till en gasmotor) är försedt med strypventil. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 193. Nerén (1930; på automobil). Strypventilen i kompressorns tilloppsledning (i flygmotor) förses vanligen med en automatiskt verkande regleringsmekanism för inställningen. SvTeknUppslB 3: 502 (1944). TNCPubl. 47: 21 (1971; om expansionsventil i kylanläggning).
(3 slutet) -SYSTEM. i sht hist. strypsystem; äv. bildl. (jfr strypa 3). WoJ (1891). Med det särskildt mot Saima och de få finskspråkiga tidningsorganerna använda strypningssystemet (hade man) till syftemål att taga lifvet af .. nationalitetsrörelsen. Schauman 6Årt. 1: 347 (1892). EkonS 1: 329 (1893; i fråga om sedelutgivning). —
(3 slutet) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. åtgärd som innebär l. medför strypning. BEMalmström 3: 406 (c. 1860). TT 1881, s. 17 (om åtgärd mot industri). Verd. 1890, s. 106.
I. person som stryper.
1) till 1: person som begår l. begått mord gm strypning, strypmördare. Lind (1749). Två mord av strypare i Finland. SvD(A) 4/1 1965, s. 24 (rubrik). särsk.
a) (förr) om medlem av en på 1830-talet utrotad hinduisk sekt vars medlemmar slog följe med resande o. ströp dem ss. offer åt gudinnan Kali. Om stryparne. Wåhlin (1851; i titeln). Östergren (1948). jfr: I senare tider har .. (hattarna kallat mössorna) strypare, förliknande dem sålunda vid den indiska religions-sekten Tug, som sysselsätter sig med att strypa sina motståndare. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 117 (1854); jfr 2.
2) till 3, bildl. (jfr: O, vad jag hatar dig. Livsmördare, glädjestrypare. Sjöblom Spärreld 75 (1936)). särsk. till 3 slutet: person som vill strypa l. stryper en verksamhet (i sht utlånings- o. sedelutgivningsverksamhet); särsk. ss. nedsättande benämning på medlem av mösspartiet (som gm sin politik på 1760-talets slut ströp utlåning o. sedelutgivning). Skogman Bank 1: 52 (1845). Förtrytelsen öfver ute blifven ordentlig décharge för Bankofullmäktige och ovett åt Casimir (Lewenhaupt) som setat i utskottet och låtit förleda sig af Thure Wirsén och andra strypare. Edholm C15T 12 (1860).
II. (numera bl. tillf.) om djur som stryper l. tros strypa sina bytesdjur l. som frambringar ljud som åstadkommer kvävningssymtom hos bytet; förr särsk. om vissa fåglar. (Nattugglan är) mörcksyynt, såsom och the andre Nattfoglar .. Nattskräfwan, Stryparen, och Nattraffn. Schroderus Comenius 149 (1639; lat. orig.: Strix; t. texten: der Würgengel; sannol. om uggla). Serenius (1741; om tornuggla). Vi äga till och med i Sverige en sådan liten strypare (i likhet med boa- o. pytonormarna), den släta snoken. Lönnberg AnfDjurr. 19 (1901).
III. (i fackspr.) till 2, 2 c, om ngt som åtdrages kring ngt; förr äv.: strypventil. WoL (1889; under throttler). Sågverken 1980, nr 8, s. 39 (om ett slags kätting för uppdragning av timmer). DN 14/9 1985, s. 1 (om strypventil).
Ssgr (mera tillf.): strypar-hand. till I 1: hand tillhörig l. typisk för en strypare. GbgP 1956, nr 140, Bil. s. 3.
-kast. (förr) till I 1 a: kast (se kast, sbst.3 1) som stryparna utgjorde. Bengtsson Silv. 52 (1931).
Spalt S 12864 band 31, 1993