Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STUCKATUR stuk1atɯ4r, r. l. m. l. f. (Palmstedt Res. 14 (1778) osv.) ((†) n. Ahlman (1872), Kléen Vildv. 30 (1895)), förr äv. STUCKADOR, r. l. m.?; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(stoccatur 1778. stuccador 1695 (: Stuccador arbete), 1789. stuckatur (-c-, -cc-, -kk-, -k-) 1747 osv.)
Etymologi
[jfr d. stukkatur, t. stuccatur, eng. stuccature; av it. stuccatura, avledn. av it. stuccare, arbeta med l. kläda med stuck; avledn. av it. stucco (se STUCK); formen stuccador liksom ä. t. stuckator sannol. beroende på förväxling med STUCKATÖR (nl. stukadoor, t. äv. stuckator, ä. t. äv. stuckador). — Jfr STUCKATERA, STUCKATÖR, STYCKE]
1) arbete gjort l. arbeten gjorda i stuck (se d. o. 1); i sht om utsirad o. vanl. i relief utförd dekoration i stuck; äv. i bildl. anv.; ofta koll.; jfr STUCK 2. Palmstedt Res. 14 (1778). Tapeterna (i ett italienskt palats) äro partals delade i våder, af hvilka den smalare består af fint arbetade Stuccaturer. JournSvL 1797, s. 172. (Månen) sträckte sirligt längs den långa raden / af stela hus ett guldblankt stuckatur. Kléen Vildv. 30 (1895). Salens stalaktittak är högre och lättare än någon av de andra salarnas (i Alhambra), väggarnas stuckatur rikare med inskrifter, vilka med beundran tala om salens skönhet. Lagergren Minn. 4: 44 (1925). SDS 1981, nr 109, s. 23.
2) (numera föga br.) om materialet: stuck (se d. o. 1). Glyptotheket (i München) .. är 12 salar .. golfven af marmor lagda i mosaik, väggarne af stuccatur, hvalfven på mångfaldigt sätt rikt prydda. Rydqvist i 3SAH LIX. 3: 106 (1836). Stuckatur .. rappa med stuckatur. Meurman (1847). Stuckaturen fallit ned från taken. / Överallt förgängelse man ser. Petre Fling. 19 (1915); jfr 1.
3) (†) framställning av stuckatur, stuckatering. Stengjutning, Stuccador, Stuccatur, eller Stucarbete, består uti konsten at af åtskillige slags cement, som äro benägne til en snar stenhärdning, kunna åstadkomma stenar uti hvad form som åstundas. Rinman 2: 810 (1789).
Ssgr (1 (o. 2)): STUCKATUR-ARBETARE~0200. (numera mindre br.) stuckatör. Weste (1807). Berndtson (1880). —
-ARBETE~020.
1) (numera föga br.) abstr.: arbete (se d. o. 5 b) bestående i att tillverka stuckatur. Allt hvad träsnideri och stuckaturarbete kunnat åstadkomma var här (på slottsfasaden) anbragt i öfverflöd. Topelius Fält. 2: 241 (1856).
2) konkret(are): arbete (se d. o. 9, 11 b) som är en stuckatur l. tillverkas i stuck. BGOxenstierna (1695) hos Wollin Rosersbg 90. Stuc, hwaraf man gör Stucatur-arbete, är en Composition af pulveriserad Marmor, blandad med platre (dvs. gips). König LärdÖfn. 5: 141 (1747). Historiskt värde har en i det öfre galleriet (i rådhuset i Nürnberg) befintlig stor föreställning, i stuccatur-arbete, af ett så kalladt Gesellenstechen, eller Nürnbergskt tornerspel. Atterbom Minn. 261 (1817). (Det) blev .. (under 1600-talet) alltmer vanligt att låta taken efterbilda skulpturala effekter i något billigt imitationsmaterial — även om man i enstaka fall kostade på sig dyrbara stuckaturarbeten av inkallade italienare. Näsström FornDSv. 2: 215 (1948). —
-DEKORATION. abstr. o. konkret: dekoration i (form av) stuckatur (l. dekoration i materialet stuck). Den listramade fasadbehandlingen synes jämte en flitig användning af stuckaturdekoration i interiörerna ha varit karakteristisk för .. (byggmästarna) Pahr. 2NF 20: 1243 (1914). —
-FRIS. fris (se fris, sbst.3 2) som är en stuckatur o. är tillverkad av stuck. Näsström FornDSv. 2: 168 (1948). —
-FÄLT. fält (se d. o. 6) dekorerat med stuckatur o. utfört i stuck. SvFlH 1: 423 (1942; text till bild). —
-GIPS. gips (se d. o. 1) lämpad l. tänkt att blandas i stuck o. användas till stuckatur. Ekenberg (o. Landin) 143 (1888). —
-TILLVERKNING~020. Lampén NärFjärr. 127 (1919). —
-UTSIRAD~020, p. adj. utsirad med stuckatur. Bergengren Snok 290 (1934). —
-UTSMYCKNING~020. utsmyckning med stuckatur. Rig 1962, s. 67.

 

Spalt S 13146 band 31, 1993

Webbansvarig