Publicerad 1993 Lämna synpunkter STUMSJÖKALV, m. l. r.; best. -en. Etymologi [ssg med SJÖ-KALV, sbst.2; förra leden av ovisst ursprung (möjl. dock till STUM, adj.2 i bet.: oskarp, rundad, l. ombildning av l. felaktigt för STUMP, sbst., med tanke på att maneten saknar armar, ”stam” (se STAM, sbst.3 I 2 a μ) o. tentakler)] (†) om maneten Aurelia aurita Lin., öronmanet. VetAH 1791, s. 95. Därs. 96. Spalt S 13280 band 31, 1993 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se