| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
STÄDJA stä3dja2, sbst.2, förr äv. STÄDA, f.; best. -an; pl. -or (Weste FörslSAOB (c. 1817) osv.) ((†) -er G1R 16: 108 (1544: gårdestäder), HB 2: 63 (1588)).
1) (förr; se dock b) (avtal om) jordlega l. tjänstelega l. köp o. d.; jfr STÄDJA, v. 10, o. STÄDSEL 1.
a) jordlega; jordlegoavtal, äv. (se β) övergående i bet.: städjetid (se d. o. 1); äv. om rättigheter (o. skyldigheter) enligt sådant avtal; jfr STÄDSEL 1 a o. ARRENDE 1. G1R 24: 503 (1553). Tweggehanda är hemmans städia, een uppå lifstidh, den andra på en wiss förelagd tijdh. FörarbSvLag 4: 221 (1695). När någon Kongsgård blifwer ledig, kommer genast derå at Syn hållas, och Städjan derföre på Offentelig Auction til den mästbjudande öfwerlemnas. PH 8: 7291 (1766). Klockare-bohlens egor skulle från prestgårdarnes jordar afskiljas och under städja upplåtas åt substituterne. Rietz SkolvH 451 (1848). 1734 års lag medgav överenskommelse om städja ”antingen på längre eller kortare tid”. Minnesskr-1734Lag 2: 208 (1934). — jfr LIVSTIDS-STÄDJA. — särsk.
β) övergående i bet.: städjetid (se d. o. 1). Om then bonde, som her till opå samma gård bodt hafver, sittett sine fulle städie eller tächt utt och icke (osv.). G1R 23: 355 (1552). Lagförsl. 346 (c. 1606).
b) legoavtal om anställning (särsk. av legohjon) l. anställning gm legoavtal, städsel (se d. o. 1 b); äv. allmännare (särsk. om förh. efter legostadgans upphörande 1926, skämts.): anställning. Weste FörslSAOB (c. 1817); jfr a. Om Beväringsynglingen inkallades för endast 6 eller 9 månader, i stället för ett helt år, så skulle den arbetstjenst behöfvande ej finna städja för de i året bristande månader, hvarföre helt år äfven är bättre. Björnstjerna Beskattn. 48 (1833). ”Kan jag få städja hos er, kära far?” sade Jöns. SvFolksag. 2: 35 (1939). Det brännvin, som ingick i drängarnas lön och bestämts i städjan, kunde ingen förhålla dem. Spong Näv. 24 (1942). UrDNHist. 3: 489 (1954).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om legoavgift.
a) vid lega av jord: fästepenning l. engångsavgift (för legotiden); i fråga om kronojord äv. om en årlig prestation (räknad ss. ränta); jfr STÄDSEL 2 a, ARRENDE 2, JORD-LEGA 2. JönkTb. 144 (1543). Att the .. aff samme gårder i taxe och räntte tolff daler åhrligenn och ett par oxer hwar siette åhr i stedie vtgöre skole. PrivSvStäd. 3: 563 (1586). Skatten, huilcken åhrlige rentar 5 m(arker) 2 öre, lerriffth 8 aln(e)r, en koo i städia och fodernött een stutt. ÖstraHdDomb. 23 (1602). Den som bjudit den högsta Städjan (för en ledig kungsgård) .. ware skyldig at genast på Auctions-stället förete twenne bofaste mäns Borgen för Städje-Summan, hwilken wid tilträdet bör betalas. PH 8: 7291 (1766). (Kronohemmanen) utlemnades till åbon emot en städja, som i början skulle förnyas hvart sjette år, sedermera vid hvarje ny åbos tillträde, och slutligen — såsom nu är stadgadt — blott när hemmanet öfvergår till annan slägt. Denna städja är obetydlig, neml. 4, 5, 6 dr för mantalet. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 308 (1856). Aftal om jordlega för viss tid slöts i vittnens närvaro och bekräftades medelst erläggande af gipt (gift) eller städja, som vanligen utgjordes af en ko för sexårig giftostämma. Möller Jordbr. 206 (1881). I 1651 års jordebok (för Säby gods i Västergötl.) har intecknats för sex gårdar att städjan utgick vart sjätte år; i övriga fall, där städjan och dess storlek är utsatt, har den sannolikt förvandlats till årlig. Fatab. 1955, s. 73. — jfr GÅRDE-STÄDE l. -STÄDJE, LIVSTIDS-STÄDJA.
b) vid tjänstelega: städsel (se d. o. 2 b) l. städjepenning. PH 1: 750 (1728). Sedan aftal om värfning blifvit träffadt, underskrifver den värfvade en af värfvaren bevittnad värfningsförbindelse, som upptager tjenstetidens längd och städjans belopp. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 42 (1879). Såsom grundformer för aflöning åt löntagare vid armén af såväl officers- och underofficersklass som manskapsklass föreslår komitén lön och dagaflöning, hvartill för sistnämnda klass skulle komma städja. PropRiksd. 1901, nr 2, s. 114. Rättaren .. hade 3 riksdaler i städja och 66 riksdaler och 32 skilling i lön. Göth Bergsråd. 88 (1925). Så skrevs det ett städjebetyg, och stataren var såld för ett år, så snart han satt sitt mer eller mindre konstiga namn på papperet och tagit emot de vanliga fem kronorna i städja. Dens. TräskoP 122 (1938).
c) (†) vid annan lega än vad som sägs i a o. b, legoavgift (l. handpenning). Corylander LundDomk. 116, 117 (i handl. fr. 1739).
4) [specialanv. av 2 b, senare anslutet till 1 b] i uttr. ta städja, urspr.: ta emot städsel (se d. o. 2 b) l. städjepenning (mer l. mindre metonymiskt för: städsla sig); utom i fråga om ä. förh. numera bl. i utvidgad l. allmännare anv., ålderdomligt: städsla sig (hos ngn). Spegel 477 (1712). Flyttningstiden för tienstefolcket blifver Michaelis tid och upsägningstiden ifrån Olofsmässo- til Larsmässodagen, ifrån hvilcken dag alt in til Michaelis tid är lofgifvit at städja och städsel taga. 2RARP 7: 550 (1734). ”Jag vill ta städja hos ers majestät”, sade Knös. SvFolksag. 2: 126 (1939). — särsk. i mer l. mindre bildl. anv. Det var en vigtig stund .. då .. Edra hjertan togo städja till himmelens tjenst. Tegnér (WB) 8: 254 (1837). Han (dvs. kungen) spädde ut sin höghet, blandade / Sin kunglighet med narrars kaprioler, / .. Och tog af populariteten städja. Hagberg Shaksp. 3: 196 (1848). Sen mitt hjärta tog syndens städja / får aldrig det frist eller fred. Levertin NDikt. 131 (1894).
B (numera bl. i skildring av ä. förh.): STÄDJE-AVGIFT~02 l. ~20. särsk. till 1 a (o. 2 a): städjepenningar, städja; jfr städsel-avgift. Resol. 2⁄10 1675, s. 4 a. —
(1 b) -BETYG. (städje- 1938. städjo- 1833) (†) = -bevis. SFS 1833, s. 471. Göth TräskoP 122 (1938; i fråga om statare). —
(1 b) -BEVIS. (städje- 1893 osv. städjo- 1833—1907) bevis (se d. o. 3) på l. intyg om städsel (utfärdat av arbetsgivare som däri bekräftade att orlovssedel mottagits o. förband sig att betala viss lön o. d.). SFS 1833, s. 470. —
-BREV. (städje- 1695—1939. städjo- 1782—1956)
1) till 1 a: intyg om (nyttjanderätt gm) städjeavtal; jfr städsel-brev 1. FörarbSvLag 7: 149 (1695). särsk. om intyg om städjeavtal mellan kronan o. rusthållare på rusthållshemman. ResolKrigsbefBeswIndRegHäst 1723, § 7. Calonius 5: 40 (1798).
2) (skämts., om nutida förh.) till 1 b: avtal om städsel, tjänste-, lego- l. tjänstehjonsavtal; särsk. i bildl. anv. Tegnér (TegnS) 3: 76 (1820). (F. Bremer) kände sig ha fått ett städjobrev i idéernas tjänst. IllSvLittH 3: 397 (1956). —
(1) -DAG. dag för ingående av städjeavtal; särsk. till 1 b; jfr städsel-dag. Stiernman Com. 4: 624 (1685). —
(1 a) -FAL. (†) om jord: som är ledig till upplåtelse av nyttjanderätt gm legoavtal (av den som erlägger högsta fästepenningen); jfr fal, adj.1 I 1, o. städsle-fal. Hans .. (hemman), som städiefallet (sannol. felaktigt för städiefalt) .. ähr. Banér GenGuvBer. 135 (i handl. fr. 1668). Wid hemmans-bruken tryter intet folk: blir en hemmansdel, Krono- eller Frelse, städje-fal, så wet jag at 20 äro, som söka densamma. GbgMag. 1761, s. 217. Emedan gate huset Lilla Kyrke torp, under Snelleröd är vordet städje falt. HdlNissaforsArk. 1799. —
(1 a, 2 a) -HEMMAN. hemman som upplåtits åt annan person än ägaren att nyttja o. bruka under städjeavtal; äv. om kronohemman för vilket städja erlades. Sämie och städiehemman niuta sin bestämbde tidh till goda, så länge sämian och städian warar. FörarbSvLag 4: 194 (1695). Schrevelius CivR 2: 532 (1847; om kronohemman). —
(2 a) -OXE. (städja- 1651. städje- 1587 osv.) oxe utgörande städja; äv. ss. beteckning för oxe av viss kvalitet; jfr städsel-oxe, städselöre-oxe. VadstÄTb. 122 (1587). Älfsborgs län framvisar oxar i tre kvalitéer: en laggild oxe med ett värde (här som i det följande angifvet enligt 1907 års taxa) af kronor 166:– en städjeoxe à kr. 108:– och en foderoxe à kr. 76:50. FoFl. 1907, s. 260. —
-PENNING. (städja- 1642. städje- c. 1575—1975 (om ä. förh.). städjo- 1823) till 2, i sg. l. pl.: fästepenning o. d.; i sht i pl.; jfr städsel-penning, städsmåls-penning.
a) till 2 a: fästepenning; städja (se städja, sbst.2 2 a); jfr städsel-öre. CBonde (1638) hos Trolle-Bonde Hesselby 350. Kronohemmans åboerne .. betraktades som Landbönder, hvarföre de ock enligt Landslagens grundsatser om jordlego-aftal i början erlade städjepenningar till Kronan såsom jordägare, hvart 4:de år. Nordström Samh. 1: 121 (1839). Rosman BjärkSäb. 2: 351 (1924).
b) till 2 b, i sg., i sht förr äv. pl.: fästepenning, städsel (se d. o. 2 b). Brahe Oec. 189 (c. 1575; uppl. 1971). Nu är legohion i tienst gångit, och löper sedan .. bort förr än stämma ute är; gifwe städiepenning åter. FörarbSvLag 5: 273 (1718). Fatab. 1975, s. 107 (i fråga om statare).
(2 a) -RÄNTA. för kronohemman: (årlig) ränta i form av städja l. städja erlagd l. räknad ss. ränta. LMil. 1: 434 (1684). —
-RÄTT. (städje- 1668 osv. städjo- 1731—1899)
1) till 1 a: legorätt till (viss) jord; jfr städsel-rätt. Then som någon städie rätt hafwer, bör Skatten åhrligen ehrläggia. Påbud 17⁄9 1668, s. B 2 a. Styvmodern fråntas städjerätten. DN(A) 28⁄7 1964, s. 12.
2) (†) till 2 a: rätt (se rätt, sbst.2 4) till städja. Förbehålles at i de Län, som expeditionerne om hemmansklyfning samt stridigheter om bättre rätt till Kronohemman och Lägenheter tilförene warit wid Lands Cancellien, och ej med någon Städjerätt för kronan äro förknippade .. förblifwer efter förra wanligheten. LReg. 474 (1752). —
(1 a) -SEDEL. (städje- 1695. städjo- 1751) (†) = -brev 1; jfr sedel 1 e ε o. städsel-sedel 1, städsmåls-sedel. FörarbSvLag 7: 113 (1695). 2RARP 18: 193 (1751). —
(2) -SKILLING. (städje- 1820—1882. städjo- 1805) särsk. till 2 a: fästepenning l. städja (se städja, sbst.2 2 a); jfr skilling, sbst.2 2. SvKrigCivCal. 1805, s. 154. —
-TID. (städje- 1635 osv. städjo- 1780—1838)
1) till 1 a: tid för vilken jordlegoavtal gällde l. tid varunder ngn hade nyttjanderätt till jord gm jordlegoavtal; äv.: (bestämd) tid när jordlegoavtal gick ut o. nytt avtal ingicks l. förnyelse av avtal skedde; jfr städsel-tid 1. KamCollCirk. 30⁄8 1780.
-ÅR. (städje- 1682—1800. städjo- 1781—1790)
1) till 1 a, om vart o. ett av de år som städjetid (se d. o. 1) omfattade (särsk. i pl., om städjetid). LMil. 1: 185 (1682).
2) till (1 a o.) 2 a: år under vilket jord o. d. uppläts l. uthyrdes mot erläggande av städja l. överenskommen städja skulle betalas (o. städjeavtalet förnyas). HdlÅgerupArk. 17⁄7 1781.
C (numera bl. i skildring av ä. förh.): STÄDJO-BETYG, -BEVIS, -BREV, -JORD, -OST, -PENNING, -RÄTT, -SEDEL, -SKILLING, -TID, -ÅR, se B.
Spalt S 13934 band 32, 1997