Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄKA, v.2, utom i inf. anträffat bl. ss. vbalsbst. -ANDE o. ss. förled i ssgr.
Ordformer
(steck- 1539 (: Steck Sadælær)—1637. steg- i ssg 1523 (: Stegsadeel)—1527 (: stegsadel). stek- c. 1540. stäck- 1558—c. 1585. stäk- (-æ-) 1526 (: stæksadel)—1668. -a- c. 1540—1668. -ia- c. 1585—1637)
Etymologi
[fsv. stäka- ss. förled i ssgr, betecknande ngt som är avsett att användas i riddarspel; av mlt. steken, sticka, tornera (se STICKA, v.1). — Jfr SKRANK-STECKEN, STEKAMETZ, STÄKA, v.3]
(†) tornera; särsk. ss. vbalsbst. -ande, särsk. [jfr mlt. steken unde breken] i uttr. stäkande och bräckande, om tornering varvid kontrahenterna sticker med lansen o. söker bryta spetsen av varandras lans. OPetri Kr. 78 (c. 1540). Såå måtte .. betänckes, hvadh som tiäner till sådanne högtids (dvs. bröllops) beprydning både med stäkende och andre triumfering, som udi sådanne fall hos herrer, furster och potentater brukes pläge. G1R 28: 419 (1558). När the sporde hwar annen till för hwem the wille stäka .. Sade Lyder att (osv.). Svart G1 41 (1561). Bleff icke heller (vid gästabudet) försumadt the dagar ther effter medh stäkande och bräkande. Därs. 136. Stiernhielm Lycks. Cart. (1650, 1668).
Ssgr (†): A: STÄK-SADEL. [fsv. stäkasadhul; jfr t. stechsattel] sadel använd l. avsedd för tornering. G1R 1: 152 (1523). TullbSthm 17⁄ 5 1543. —
-TYG. (stäk- 1559 —1564. stäke- 1551—1564) [fsv. stäkatygh; jfr mlt. steke( l)tǖch, mht. stechziuc (t. stechzeug)] för tornering avsedd l. använd (ut)rustning. G1R 22: 448 (1551). ArkliR 1564, avd. 7.
B: STÄKE-TYG, se A.

 

Spalt S 13954 band 32, 1997

Webbansvarig