Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄRKE, n.
Etymologi
[sannol. ombildning av STYRKE med anslutning till STÄRKA, v.2]
(†) styrka (se STYRKA, sbst. 7 a). (Konung Perseus) sågh .. gärna, at .. (romarna gingo till anfall) medhan han nu förmeente sigh wara vthi sitt bäste skeedhe och stärke. Schroderus Liv. 791 (1626). — jfr OXA-STÄRKE.

 

Spalt S 14166 band 32, 1997

Webbansvarig