| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
STÖPEL stöp3el2, äv. stø3-, r. l. m.; best. -n (Cnattingius 161 (1878, 1894) osv.) ((†) stöplen Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 168 (1857)); pl. stöplar.
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om (större) trädgren; särsk.: ss. stickling använd, avsågad gren l. kvist, sättgren l. sättkvist. (Alen) kan .. planteras liksom pil med stöplar af 3–4 alnars längd utan rot. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 168 (1857). Fries BotUtfl. 3: 316 (1864; om trädgren). Stöplar eller Sättstänger .. nedsättas .. i upptagna gropar, som fyllas med lucker jord och ymnigt vattnas, hvarefter en stor jordkupa lägges omkring stöpeln ofvan jord. Cnattingius 161 (1878, 1894).
Spalt S 14223 band 32, 1997