| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUBLIMAT sub1lima4t, n. (Hiärne Förb. 29 (1706) osv.), äv. (numera föga br.) r. l. m. (Hiärne Förb. 30 (1706), SAOL (1973)); best. -et resp. -en; pl. = (Weste FörslSAOB (c. 1817) osv.), äv. (numera föga br.) -er (Weste (1807), Cannelin (1921, 1939)).
(i fackspr., i sht fys. o. kem.) gm sublimering (se SUBLIMERA 1) utfällt fast ämne; förr äv. om kvicksilver(II)klorid (med kemisk formel HgCl2; förr äv. kallat frätande sublimat), merkuroklorid (använt i antiseptiska medel, förr äv. ss. desinfektionsmedel); förr äv. om kvicksilver(I)klorid (med kemisk formel Hg2Cl2; förr äv. kallat milt sublimat), kalomel (se d. o. 1), merkuroklorid; äv. bildl. (Lat.) Mercurius Sublimatus Corrosivus (sv.) Sublimaat. ApotT 1698, s. 49. Somlige taga sublimat, upplösa thet i Skabbgräs, Jordrök och Rosenvatn, och lederna ther med bestryka. Welander VenerSj. 39 (i handl. fr. 1713). VetAH 1772, s. 193 (: Mildt). I rör ger blyglans svafvel och ett hvitt sublimat af svafvelsyrad blyoxid. Berzelius Blåsr. 147 (1820). Lindgren Läkem. (1891: frätande). Ännu giftigare (än karbolsyra) är det starkaste smittdödande medel (för rengöring av sår) vi äga, nämligen sublimat, som begagnas i 1⁄10—2⁄10 proc:s lösning. Wretlind Läk. 2: 122 (1894). Larsson Spinoza 346 (1931; bildl.). DjurVärld 15: 68 (1961). — jfr KVICKSILVER-SUBLIMAT.
-BOMULL. (numera bl. tillf.) med sublimatlösning impregnerad bomull; jfr -vadd. Lindgren Läkem. (1902). —
-FIXERING. zool. fixering (se fixera, v.1 2 d) medelst sublimat(lösning). Löwegren BiolTekn. 140 (1942). DjurVärld 15: 306 (1961). —
-LÖSNING. (i fackspr.) lösning (se lösning, sbst.2 4) innehållande sublimat (ss. verksamt medel). Hygiea 1841, s. 40. Det lättade, sade Strindberg och tvättade såret med sublimatlösning. Sundman AndréeLuftf. 303 (1967). —
-PASTILL. (förr) pastill (för beredning av sublimatlösning) innehållande sublimat ss. verksam substans. SvFarm. 210 (1901). SvUppslB 26: 684 (1935). —
Spalt S 14352 band 32, 1997