Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUB- ssgr (forts.):
(6) -REGION3~102. i sht geogr. del av region (se d. o. 1). Wirén ZoolGr. 1: 401 (1899). SvGeogrÅb. 1947, s. 110. —
(9) -REKTANGULÄR. (†) om (snitt (se d. o. 4) hos) fyndföremål: som har (nästan) plana smalsidor o. ngt konvexa bredsidor. AntT XIX. 2: 51 (1911; om yxa). Stenyxa med subrektangulärt snitt. Fornv. 1918, s. 8. —
(5) -REKTOR3~20. (förr) lärare som stod närmast under konrektor, tredje lärare. DvSchulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 4. —
(5) -REKTORAT1004 l. 3~102. (förr) om subrektors befattning. Broocman Mag. II. 4: 59 (1812). —
(1) -REPTION -repʃω4n, r.; best. -en; pl. -er. [av lat. subreptio (gen. -ōnis), undansmygande, vbalsbst. till subrepere, smyga undan, senare leden är ssgsform till rapere, rycka m. m. (se raptus)] (numera föga br.) tankefel bestående i att ett obevisat l. obevisligt påstående l. en förutfattad mening smyger sig in i en tankekedja. Lutteman Schulze KantCrit. 171 (1799). Vi tro, att både lärare och lärjungar följa strängt logiska tankegångar, där både mannen i katedern och barnet vid pulpeten göra hävdvunna subreptioner. PedT 1944, s. 170. 2SvUppslB (1955).
Spalt S 14360 band 32, 1997