| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUBSISTENS sub1sistän4s, äv., i ssgr, 103~, r. l. f. l. m. (Nordforss (1805) osv.) ((†) n. 3Saml. 7: 66 (1670), KKD 3: 125 (1708)); best. -en.
1) (†) motsv. SUBSISTERA 1: bestående fortvaro, existens, bestånd. Sylvius Mornay 26 (1674). De nödvändiga lagarna för den fria subsistencen af det menskliga varat uti dess frihet och sjelfbestämning. Biberg 1: 145 (c. 1820). Dalin (1854).
2) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) motsv. SUBSISTERA 3, om sammanfattningen av de materiella förnödenheter som en person l. armé o. d. behöver för att fylla sina (elementära) behov, livsuppehälle, uppehälle, bärgning (särsk. med tanke på livsmedel); äv. om pengar l. förnödenheter som ngn erhåller för sitt uppehälle, underhåll; medel (se MEDEL, sbst. 13) för uppehället, medel (se MEDEL, sbst. 14). HSH 3: 127 (1657). (Lucidor har) bekiändt widh Kiämbenärs rätten, det han intet annat subsistance då hade till sitt underhåld, än igenom sine poetiske skriffter. 3Saml. 7: 66 (1670). All den subsistance, som [wi] under hela .. marchen hafwa skulle, måste wi sielfwe utur jorden upgräfwa, så som råg, korn, hafra etc., ock det sedan mala. KKD 2: 50 (1708). Redan de ociviliserade folkens eländiga och nog djurlika lefnad förutsätter den ömsesidiga medverkan, förutan hvilken icke engång det tarfliga och nödtorftiga af deras subsistens hade åstadkommits. Bolin Statsl. 1: 378 (1870). Auerbach (1913). — särsk. (†) i utvidgad anv.
a) liktydigt med: tillgångar, resurser. Emedan sakerne på een och annan ohrt är råkat uthi sådant tillstånd, att man inthet tryggare kan hafwa att sättia sin lijt på än Gud, een rättmätig sak och sin ägen subsistence och kraft. RARP 6: 49 (1657).
-EKONOMI. (i fackspr.) ekonomi som blott syftar till att täcka de egna (mera elementära) behoven medelst egen produktion. SvGeogrÅb. 1969, s. 7. HT 1980, s. 383. —
(1) -FORM. (†) underliggande l. grundläggande form (se d. o. 3). (Traditionen) är det stora urkontraktets subsistensform och fordrar en obetingad underkastelse. Bolin Statsl. 2: 243 (1871). —
-KVARTER. (†) kvarter (se d. o. 14) som äv. står för förplägnadsmedel (livsmedel). KKD 10: 77 (1707). Byn Sucki, som war wåra subsistance qvarter under wårt stillastående wid Buddizin. Därs. 1: 244 (1709). Därs. 122 (c. 1710). —
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13, 14) för livsuppehälle(t). En stat .., der befolkningens antal i förhållande till subsistensmedlen icke ännu hunnit någon betydlig höjd. Snellman Stat. 419 (1842). HT 1981, s. 465 (om ä. förh.).
Spalt S 14365 band 32, 1997