| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUFFRAGAN suf1raga4n, m.; best. -en; pl. -er.
i den romersk-katolska o. den anglikanska kyrkan.
1) biskop underställd ärkebiskop, av vilken han kan kallas att ge sitt stöd vid synod. Reuterdahl SKH 1: 524 (1838). Erkebiskopen i Upsala och hans suffraganer .. uppmanade mötet, att (osv.). 2VittAH XXXII. 4: 15 (1895). Enligt den kanoniske rätten tillkom det (under medeltiden) erkebiskoparne att stadfästa suffragan-biskoparnes val och viga dem .. att kontrollera suffraganerne .. och belägga suffraganerne i händelse af förseelser med straff. Hildebrand Medelt. 3: 111 (1899). Alltfort var .. ärkebiskopen de övriga biskoparnas förman, samtidigt som han själv var stiftsbiskop: de voro hans suffraganer. Brilioth SvKyrkKunsk. 359 (1933). Anm. Den hos Gynther ConvHlex. (1848) o. Dalin (1871) redovisade allmännare bet. ’röstberättigad ledamot av prästerligt kollegium’ är eljest icke belagd o. torde bero på missuppfattning.
2) biskop utan eget stift, med uppgift att biträda stiftsbiskop, biträdande biskop. Nordberg C12 1: 609 (1740; i fråga om förh. i Polen). En biträdande biskop .. är oftast en yngre teolog som man räknar skall kunna efterträda den äldre biskopen vid hans avgång och så i sin tur få en suffragan vid sin sida. SvD(A) 11⁄11 1967, s. 5. Stiften (i den anglikanska kyrkan) leds av biskopen som kan ha en eller flera suffraganer vid sin sida som hjälpbiskopar. KyrkLiv 53 (1993).
3) (†) i fråga om ä. protestantiska förh.: biträdande präst i församling. Nu .. behöfwess en skiklig suffragan och medhtienare. VDAkt. 1679, nr 301.
4) [möjl. delvis elliptiskt för SUFFRAGAN-STIFT] (numera föga br.) i fråga om romersk-katolska förh.: suffraganstift. Cöln blifwer .. erkestift och erhåller Trier, Münster och Paderborn till suffraganer. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 364 (1837).
5) i allmännare l. förbleknad anv. av 1, anträffat bl. ss. förled i ssgn SUFFRAGAN-STAM i fråga om lydnadsförhållande gentemot annat folk l. rike.
1) till 1. (Rydberg o.) Tegnér Engelhardt 3: 346 (1837).
2) till 2. 2NF 26: 462 (1917). —
(5) -STAM. (†) om folkstam i lydnadsförhållande till annat folk l. rike. Palmblad Palæst. 55 (1823). —
(1) -STIFT. under ärkestift lydande stift; särsk. i fråga om romersk-katolska förh. Reuterdahl SKH II. 2: 414 (1850; om förh. under 1200- o. 1300-talen).
Spalt S 14435 band 32, 1997