| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUG sɯg, sbst.1, r. l. m. (VDAkt. 1693, nr 455 (i bet. 3), Lind Af Hageby Minn. 42 (1860; i bet. 1 a) osv.), äv. (o. numera nästan bl. i bet. 4—7) n. (Hemberg ObanStig. 235 (1896; i bet. 5), Orkesterjourn. 1937, nr 3, s. 6 (i bet. 6), Axelsson Honungsvarg. 125 (1984; i bet. 4) osv.); best. -en resp. -et; pl. -ar resp. =.
sugning, sugande; särsk.
1) motsv. SUGA, v. 1: sugning, sugande; äv. konkretare, särsk. i fråga om drickande: klunk, drag. Hästen .. drack ur brunnskaret med långa, tysta sug. Nordström-Bonnier UpplKvSp. 182 (1941). Dricka ur en flaska med långa sug. IllSvOrdb. (1955). — särsk.
a) i fråga om rökning, dels (numera föga br.); i uttr. giva sug, om pipa: åstadkomma drag, dels konkretare, dels om drag l. bloss, dels om l. med tanke på sättet att suga. Hans tar sig en sug ibland. MarksHärRDomb. 2⁄3 1795, s. 327. ”Gif mig litet eld” bad Stahre .. som .. förtvifladt blossade på pipan, hvilken icke ville ”gifva sug”. Aminoff Krigsg. 188 (1904). Men gång efter annan blossade pipan upp vid ett sug. Dahllöf Brudkr. 128 (1910). Han hade givit bra mycket om någon velat giva honom lektioner i piprökning, själv kan nog ingen lära sig den rätta sugen. Tilgmann TokLögn. 101 (1922). Hon drar in rök i små sug och pustar ut den kvickt igen. Lundkvist Hägerskog 164 (1959). — särsk. (numera föga br.) övergående i bet.: tobak l. cigarretter, ”röka”. Gnisterkvasten .. lyste knappt mer än handlarns bjudcegar, då man äntligen fått eld och sug på Gröna Nöden. Hasselblad BergslVärml. 70 (1929).
b) [uttr. torde gå tillbaka på bruket i äldre tid att suga upp vätska ur en tunna medelst en sug (i bet. 3), varvid det gällde att hålla ut i sugningen så att inte vätskan sjönk; jfr äv. sådana uttr. som tappa l. förlora taget l. greppet] i uttr. tappa, i sht förr äv. släppa l. förlora sugen, förlora sugförmågan; äv. (o. numera bl.) bildl.: förlora lusten l. intresset (att fortsätta med ngt), ge upp, ”lägga av”, tröttna; äv. med bestämning inledd av prep. för med huvudord betecknande det ngn förlorat lusten l. intresset för; äv. (mera tillf., skämts.) i uttr. tappade sugar, förlorade illusioner l. förhoppningar, förlorad lust (att fortsätta med ngt) o. d. Bland de .. (vana opiumrökarna) hade flera ”förlorat sugen”, som det heter, och måste svälja ned giftet för att stimulera sig. Lind Af Hageby Minn. 42 (1860). Jag kan ej röka mer sedan några dagar, som inquietterar mig, försöken dertill äro ytterst plågsamma. Jag har tappat sugen, som man säger. Edholm SeklSlut 264 (1896). Oförskräckt dref Johannes sin häst ut i vattenhvirflarne. Nej, där gick det inte! Men tappa inte sugen pojkar! Vi försöka längre uppåt! Engström Häckl. 300 (1913). Hänga i så länge det håller, ty att släppa sugen i första taget har aldrig varit min vana. Wilhelm BrJeanne 48 (1917). Vad fattas er, gamla gossar? Har ni tappat ”sugen” eller vad är anledningen till dessa dystra miner? Ekström FyrbSherlH 7 (1932). Det verkar som om de tyska ubåtarna just nu tappat sugen, ehuru då och då tyska rapporter omtalar framgångsrika anfall mot konvojer. GHT 1944, nr 68, s. 3. Tappa inte sugen, världen är full av tappade sugar. ArbT 1947, nr 299, s. 5. Delblanc Nattresa 232 (1967). — särsk. (numera föga br.) i uttr. tappa sugen, närmande sig bet.: tappa andan. Hr Bergs skildring var i vissa moment så upprörande, att jag stundom höll på att tappa den s. k. sugen och sansen. VL 1908, nr 222, s. 5.
2) motsv. SUGA, v. 2: sugning, sugande; äv. konkretare, särsk. om maskins o. d. sugförmåga l. drag o. d. Vattenkraften upptages af 4 stycken turbiner à 100 hästkrafter af Qvist & Gjers’ spiraltyp, anordnade för sug. JernkA 1896, s. 49. Dessvärre var suget så kraftigt, att fläkten drog till sig gossens högra hand. Upsala 28⁄9 1926, s. 4. Det är dåligt sug i el. på den här dammsugaren. SvHandordb. (1966). — särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. på sug, om filtrering: utsättas för sugande l. tryck. Filtrering under tryck (på sug) sker med tillhjälp av vanlig tratt och sugskiva .. och en sugkolv. Smith OrgSyntes 34 (1935).
3) om sugande redskap l. instrument l. anordning o. d.; särsk. (förr) om suganordning i l. till pump o. d. Anno 1690 d(en). 2. octob(er): .. lagt nya bräder till sugen. VDAkt. 1693, nr 455. Widegren (1788; i en pump). Draga upp vatten med en sug. Weste FörslSAOB (c. 1817). Den olösta återstoden urtvättas fullständigt på filtrum, slutligen med användning af sug. LAHT 1892, s. 365. Termen sug kan kombineras med förled eller annan bestämning som anger slag av sug, t. ex. .. saliv-, sekretsug. Sug kan vara el-, gas- eller vätskedriven. SpriMedTeknUtr. Basordl. (1983). SvOrdb. (1986; särsk. hos tandläkare o. d.). — jfr PUMP-, SALIV-, SAND-, SLAM-, SLEM-, SOP-, STOFT-, VATTEN-SUG m. fl.
4) motsv. SUGA, v. 6, om (stark) sugande känsla (i mage l. bröst, t. ex. av hunger l. törst l. spänning o. d.). Sura uppstötar .. har i olika trakter olika benämningar: magsyra, halsbränna, flen, sug, nedfallen magskärf o. s. v. Braun Läk. 126 (1870). Längtan som sitter som en klump i bröstet, det svarta suget som tar allt ens blod. Isaksson KvHuset 189 (1952). Hans knappa men täta språk, som verkade dikterat av en blandning av uppsluppen glädje och skräck, skapade ett sug i magen. Axelsson Honungsvarg. 125 (1984).
5) motsv. SUGA, v. 13: sugning; särsk. om den sugning som uppstår då lugnvatten övergår i fors l. virvlar o. d. (o. lätt för med sig ngn l. ngt); äv. konkret(are), särsk. om enskilt fall av sugning, stundom liktydigt med: sugande strömdrag, strömning o. d.; äv. konkret (se b); jfr SÅG. Suget från forsen, bränningen. (Isblocken) svängde in i forsens sug och försvunno. Molin ÅdalP 48 (c. 1895). Den hemska Charybdis ⁄ sväljde med ryslig sug det salta vattnet ur hafvet. Lagerlöf HomOd. 148 (1908). Gammalt bråte, som av suget blivit spritt i smärre flockar, flöt så småningom tillsammans till en kompakt massa och drev bort till lugnare ställen. Dahlin Canada 7 (1929). Just som Utbult .. kom i vattnet, sjönk fartyget, varvid en kolossal sug uppstod. Palmqvist Oceaner 86 (1942). Undvik .. okända vattendrag, där förrädiska strömdrag, virvlar och ”sug” kan lura. Det bästa 1948, nr 7, s. 76. Björnströmmarna lade reservstakarna tillrätta, innan vi revs med i det värsta suget. Lundgren StiglöstLand 74 (1949). — jfr STRAND-SUG. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. taga sug, om båt: sugas in i ström o. d. Vid ingåendet genom (hamn)rännan .. hade antagligen för stark fart användts och båten derigenom hvad man kalllar tagit sug, så att propellern slagit i några i rännan qvarliggande stenar. SD(L) 31⁄7 1897, s. 4.
b) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om ingång l. mynning i laxkar l. spjälfiske. Ingången i (lax)karet kallas suget. MeddLantbrStyr. 1927, 5: 41. Från strand till strand begränsas (spjäl)fisket nedåt av 4 grindar, 2 på vardera sidan av suget. Därs. 57.
6) motsv. SUGA, v. 15; om ngt som attraherar l. ”suger” tag i ngn l. drar till sig (o. kvarhåller) ngn(s intresse), ofta liktydigt med: dragningskraft l. trollmakt l. attraktion l. lockelse o. d.; ofta i fråga om dynamisk musik. Affischen hade sug. Det var sug i annonsen. (Pianistens) komp hade det rätta ”suget”. Orkesterjourn. 1937, nr 3, s. 6. Det formidabla ”sug” som Jones har i sitt trumspel. Estrad 1954, nr 12, s. 16. Fast det svänger rätt bra om kompet. Faktiskt. En del bitar har sug. DN(A) 23⁄12 1965, s. 12. De svarta ögonen har en sådan makt, släpper en inte ur sitt sug förrän hon är färdig. Lundkvist Snapph. 184 (1968). Frotté med sug — och färger och mönster som måste ses. Beskrivning ger ingen rättvisa. SvD 18⁄6 1976, s. 5 (annons).
7) [eg. bildl. anv. av 1] om (stark) längtan l. efterfrågan l. (starkt) behov o. d.; (starkt) intresse o. d. Det är ett enormt sug (efter markförsäljning o. stugbyggen) utåt skärgården just nu. DN(A) 16⁄9 1964, s. 8. När det gäller cement är det just nu stort sug i hela världen, vi har förfrågningar från många håll, bl a från öststaterna. GHT 11⁄7 1973, s. 8. Det är ett enormt sug på utbildning av personalchefer. SvD 24⁄11 1975, s. 17. De första veckorna går och det märks ett ökat sug efter cirkelsamtal. SkolVard. 42 (1977). Det är kort sagt sug kring verksamheten (dvs. svensk ishockey). SvD 16⁄12 1986, s. 27. Själv kan jag medge ett sug .. efter nougat och geléhallon. SDS 4⁄7 1992, s. A 14.
a) (numera föga br.) om (långt) årtag. Ligg i årorna, gubbar, ens rodd och lång sug! Wrangel SvFlBok 7 (1897).
b) (numera bl. tillf.) fart l. kläm l. sting o. d. Planerar man på detta sätt, får man ett välgörande ”sug” i slutavdelningen av tillverkningen. TT 1962, s. 1301.
-MUN, sbst.1 (sbst.2 se sp. 14467) mun (se mun, sbst.1 6) på l. till transportör l. pump o. d. 2UB 3: 29 (1896). —
Spalt S 14437 band 32, 1997