| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUMMERA sume4ra, v.1 -ade ((†) p. pf. summert Lind (1749)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
1) med obj. betecknande tal l. antal l. poster o. d.: räkna samman l. lägga samman l. addera; äv. med obj. betecknande föremål av olika slag (för beräkning av antalet). SkeppsgR 1543. The Taal, som tu wilt summera medh Figurer eller Zyphrer, scriff för tigh, thet eene rätt vnder thet andre. AJGothus ThesArithm. 14 (1621). H:r Professor Nesselius begärte att få låta stipendiarius, som är wan wid räcknande, summera posterne i opbördsböckerne. ConsAcAboP 10: 56 (1710). Utnämningen grundar sig .. på en missräkning vid rösternas summering. Tegnér (WB) 5: 369 (1825). Om man skulle summera alla folkets hus, alla samlingslokaler och barnstugor, allt som behöver byggas, blir det fantastiska summor. Form 1948, s. 43. Han summerade siffrorna. SvHandordb. (1966). — jfr HOP-, NED-, SLUT-SUMMERA m. fl. — särsk.
a) med obj. betecknande (post(er) i) specifikation l. räkenskap l. räkning l. dyl.: lägga l. räkna samman till en slutsumma (som skall betalas l. redovisas l. dyl.). CivInstr. 15 (1547). Alle desse (tionde)Längder skall Bokhållaren probere, Summere och till Räkningz föhre. LReg. 395 (1628). Förmenandes Öfwerstarne sig ej .. böra wara answarige .. Om Regiments Skrifwaren .. des Räkning til någre Daler eller ören orätt summerat, eller et och annat ord orätt skrifwit. Stiernman Riksd. 2414 (1720). Växlingsmedlen böra åtföljas af summerad och af växlingssökanden undertecknad nota. PT 1912, nr 3 A, s. 1. — särsk. (†) i fråga om sammanräkning av poster ur skilda register för åstadkommande av ett sammandrag. Vij förschicke tigh, Oluff Knutzonn, här innelucht ett summarie register, hvilkedt vij hafve låtidt summere utaf Ture Pederssons och Matz Pederssons mustre register uthi cammaren opå våre knechters lhön. G1R 23: 318 (1552).
b) (numera bl. tillf.) med objektsväxling, i uttr. summera ngt fullt, fylla ngt med summeringar. Bellman (BellmS) 1: 273 (1790).
2) (†) räkna om (ngt i l. uti ngt). Teslikest När Man och Summera wil thenna förscriffna sum(m)a som är 6293 g(ylle)ne mynth 22 sk(illinga)r 2 2⁄5 pen(ninga)r vdhj Dalar Dhå är vettandis at (osv.). VaruhusR 1542. Räkenskapen för Kongsforingen, eller årliga Kongshästarne af Öland för år 1539 .. är förd i mark Örtig, men summerad i mark Dansk. Hallenberg Mynt 161 (1798).
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk. lägga samman l. hopsummera (ngt); äv. refl. (se b). Silverstolpe i 2SAH 2: 298 (1802). Jag älskade / Ophelia! Ej fyrtitusen bröder / Sin kärleks rikedom summera kunde / Så högt som jag. Hagberg Shaksp. 1: 426 (1847). Det talade språket är underkastadt förändring .. minimala, omärkliga förändringar, som summerade med tiden bli ganska märkbara. Lundell Rättstafn. 35 (1886). Jag minns på nytt den oförrätt jag glömt, / med kval på kval summerar jag till slut / den bittra räkning livet åt mig gömt / att nu betalas — fast betald förut. Taube Svärmerier 14 (1946). När det rebelliska åttitalet summerade det föregående decenniets synder glömde det inte heller att ta med den trånga väckelsereligiositeten. Olsson Fröding 127 (1950). — jfr HOP-, MISS-, SLUT-SUMMERA m. fl. — särsk.
a) (kort) sammanfatta (ngt). En kort summering aff thet före sagt är. OPetri 1: 47 (1526). Icke förbiudes widhlöfftigt förklara Gudz ord, eller thet kort summera, men vthtyda Gudz ord falskeligen, eller fördölia thet osz til rättelse är vppenbarat, förtienar ewig fördömelse. Baazius Upp. 191 b (1629). ”Låt hvarje menniska hoppas och tro hvad hon kan” — så har .. (Darwin) en gång summerat sin lefnads visdom. Quennerstedt Agnost. 19 (1888). Hellre än att försöka det omöjliga att i ett par rader summera .. (den franska kvinnans) väsens skiftningar .. tag själf fram Edmond och Jules de Goncourts Kvinnan under sjuttonhundratalet. Levertin Diktare 192 (1898). För att summera det hela: ”Coquette” kollrade totalt bort mig. Det var förälskelse vid första ögonkastet. Forss VindBlås. 174 (1942). Under den långa tiden vid Carl Ruperts sjukbädd hade hon ofta haft anledning att blicka tillbaka, att summera sitt livs erfarenheter. Vallquist HNyblom 177 (1987).
b) (numera mindre br.) refl.: förstärkas l. ackumuleras o. växa sig (allt) större. (En arts typvariation kan) lika väl som typens grunddrag gå i arf och summera sig allt större under allt flere släktleder. Rydberg FilosFörel. 3: 173 (1878). Människans bättre och värdefullare egenskaper summera sig i massan, vilket då naturligtvis också skall gälla om förmågan att leda ett samhälle. VNorström (1907) hos Liljedahl Norström 2: 128.
1) till 1: lägga ihop l. räkna samman (ngt) till en enda summa; med avs. på räkning o. d.: lägga ihop posterna i räkenskap l. kolumn o. d. till en slutsumma; äv. abs. G1R 26: 263 (1556). Summera ihop en räkning. Widegren (1788). Summerar man ihop bruttovinsten enligt de av oss lämnade anvisningarna, måste man .. vara på det klara med att även den så nådda vinstsumman kan vara missvisande. Pokorny Aktier 59 (1957). jfr hopsummera.
2) i bildl. anv. av 1; särsk.: (kort) sammanfatta (ngt); äv. refl. (se slutet); jfr summera 3. Vi summera ihop .. (de amerikanska fängelsernas) nu genom erfarenheten ådagalagda olägenheter. Geijer I. 6: 136 (1839). Om han nu hastigt summerade ihop några hos den egna personen påträffade fel, så fick han den vackra treklövern: Uppblåst, ytlig och ologisk. Hedberg VackrTänd. 33 (1943). särsk. (numera föga br.) refl.: samla sig. Alla deras intryck summerade till sist ihop sig i en känsla av befrielse. Aronson Medalj. 169 (1935). —
SUMMERA NED010 4 l. NER4. till 1: räkna samman l. addera (talen i en sifferkolumn (uppifrån o. ner)), hopsummera; äv. bildl. Tankar, ord och gärningar skulle granskas (av Gud), alla posterna summeras ned och bokslutet göras upp. Segerstedt Händ. 126 (1926). Förebilderna var i regel ungefär desamma som sist, framför allt naturligtvis Karl Vennbergs effektiva sätt att summera ner räkningen med livet. BonnierLM 1954, s. 165. Summera ned en kolumn. SvHandordb. (1966). jfr nedsummera. —
SUMMERA TILLHOPA, se ihop. —
SUMMERA UPP010 4.
1) till 1: räkna samman (posterna i en räkning l. räkenskapskolumn l. räkenskapsbok l. dyl.), särsk. med tanke på att slutsumman utförs under kolumnen o. d. Weste FörslSAOB (c. 1817). Selma satt ensam vid sin mans skrifbord och summerade upp en sida i en räkenskapsbok. Benedictsson Peng. 158 (1885).
2) i bildl. anv. av 1 (jfr summera 3); särsk.: göra en (avslutande) sammanfattning av (ngt). Weste FörslSAOB (c. 1817). (Teologen A. von Harnacks vetenskapliga storhet) ligger .. däri att han står såsom den vilken sammanfattar och avslutar och s. a. s. i sig summerar upp en hel teologisk epok. SvTeolKv. 1930, s. 216. Ett trängande behov av en modern systematisk framställning av penning- och kreditteorien, som klargör de nuvarande problemställningarna och summerar upp resultatet av den hittills förda diskussionen. EkonT 1945, s. 76.
-RÄKNEVERK~002 äv. ~200. (numera mindre br.) Kassaregister med helautomatiskt summeringsräkneverk. Arbetet 1⁄8 1946, s. 9. —
Spalt S 14526 band 32, 1998