| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUPER- ssgr (forts.; jfr anm. sp. 14582):
-KLASS30~2.
1) till 4: vid indelning av fartyg efter deras storlek: klass med extremt stor lastförmåga. Hamburg muddrar bort 10 öar i Elbes mynning för att fartyg av superklass (60 000 ton) skall kunna ta sig upp till storhamnens centrala delar. Expressen 23 ⁄ 1 1962, s. 14.
2) till 6 b: hög l. förnäm klass. Estrad 1954, nr 11, s. 7 (om orkestertrio). Sagohästen Legolas visade sin superklass genom att oväntat besegra den församlade världseliten i Åby Stora Pris. DN 19 ⁄ 9 1983, s. 1. —
(4 c α, 6 a) -KLOK30~2. synnerligen l. i hög grad klok; ofta nedsättande l. med ironisk bibet. Lucidor (SVS) 257 (1672). Åt then super-kloka Skomakaren kunde måhlaren Apelles intet stycke så wäl förfärdiga, at han icke hade något ther på at tadla. Scherping Cober 1: 213 (1734). Hos en robust intellektuell typ som Arno Schmidt finns ingen skonsamhet: en sådan utsuddar blott klarheten, och ”inte sätter vi superkloka sånt värde på mänskliga förhållanden!” SvD(B) 4⁄2 1957, s. 9. —
(5) -KLORID. (†) om klorid vilkens sammansättning motsvarar en syra. Berzelius ÅrsbVetA 1829, s. 147. Cannelin (1939). —
(5) -KLORUR. (†) om klorid vilkens sammansättning motsvarar en syrlighet. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 68. Ekbohrn (1904). jfr arsenik-superklorur. —
-KRITISK30~20. särsk. till 4 c α: (i fackspr.) i hög grad kritisk (se d. o. 4); särsk. dels om vätska: som karakteriseras av temperatur o. tryck som är större än dess kritiska temperatur o. tryck, dels om särskild typ av (profil hos) flygplansvinge: som jämfört med en konventionell profil osv. medger en väsentligt högre kritisk fart. SvD 16 ⁄ 3 1975, s. 21 (om flygplansvinge). Därs. 30⁄9 1994, s. 5 (om vatten). —
(6 b) -KÄNDIS sɯ3perɟän2dis, m.//ig.; best. -en; pl. -ar. [senare leden avledn. av känd, bildad efter sådana ord som poppis, skådis m. fl.] om en i hög grad känd person. Bengtson HurSlutAdj. 71 (1969). —
(4) -KÖLD30~2. (i fackspr.) om mycket stark köld. Mätningsarbetet har särskilt koncentrerats på att studera atomers och atomkärnors beteende nära absoluta nollpunkten, men även i andra undersökningar av superköld har märkliga resultat uppnåtts. TT 1973, nr 20, s. 25.
Spalt S 14592 band 32, 1998