| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUPERLATIV sɯ3perla~ti2v, äv. sup3-, äv. 400~1 (superlati’v Weste (1807), -i’v Dalin (1854)), adj. -are (komparation dock tillf.) (Östergren (1951; angivet ss. sällsynt)). adv. -T. Anm. 1:o I ä. tid förekommer ordet stundom i den fr. formen superlative. GT 1787, nr 102, s. 3 (: superlative godhet). 2:o I nedanstående språkprov förekommer ordet skämts., latiniserat. Så uppdrar jag dig det ärefulla göromålet .. att anmäla min tjenst .. till Högbemälte Herre och Broder, jämte den Superlativissimaste tacksägelse för Hans oförtjentaste Låfven att skrifva mig till. Kellgren (SVS) 6: 45 (1775).
1) språkv. som avser den högsta jämförelsegraden hos adjektiv l. adverb; som är l. uttrycker ett adjektivs l. adverbs högsta jämförelsegrad; jfr SUPERLATIVISK. Man kallar en egenskap .. Superlatif, när den uttryckes med en grad, som öfverträffar den, hvilken den äger hos hvart och ett annat Subjekt. Borelius Sacy 68 (1806). Adverbiala komparationsformer .. positiva, komparativa eller superlativa. Kræmer EnstafvOrd 67 (1882). Rena perfekt-particip sakna superlativ form. Östergren (1951).
2) i utvidgad anv. av 1; särsk.: översvallande l. berömmande o. d.; om grad: verkligt hög l. högsta; ss. adv. äv.: utomordentligt l. synnerligen l. i högsta grad. Superlativa uttryck. Weste FörslSAOB (c. 1817). Adelsköld Dagsv. 1: 127 (1899; om ordalag). En superlativt entusiastisk artikel i Ord och Bild. Lundberg-Nyblom NorrstrArno 112 (1932). Holland hade 1883 som minister herr van Stoekwegen, nu i S:t Petersburg. Det var en hygglig karl, men grov i superlativ grad. OoB 1939, s. 356. Levertins anmälan är full av superlativa lovord. Böök Levertin 267 (1944). Om en i romanen inlagd dikt skriver Stolpe på nytt superlativt (osv.). SvD 20⁄11 1978, s. 8. — särsk.
a) (numera mindre br.) av första l. högsta klass, förstklassig; utomordentlig. En charmant soffa — charmant i sig sjelf, men upphöjd till superlativt behag genom aftonens mest firade skönhet, Araminta, som der tagit sin plats. Almqvist AMay 40 (1838). En qvasigarçon .. serverar superlatift, svart, arabiskt kaffe. Kræmer Orient. 27 (1866). PedT 1901, s. 92 (om provårsbetyg). särsk. ordlekande: stort o. förstklassigt. Allt var superlativt i (Förenta) Staterna. Grafström SkånBaron 15 (1915).
b) (†) närmande sig bet.: fantastisk, oerhörd. Hon steg hastigt åt sidan med en bestämdhet och en häpnad, som innehöll en ny och alldeles superlativ ovanlighet. Almqvist GMim. 2: 10 (1842).
Spalt S 14594 band 32, 1998