Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUPPLIK supli4k, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(suplik 1793—1815. suplique (-qve) 1681—1791 (: supliquer, pl.). supliqvie 1713. supplik (-c, -q) 1670 osv. supplique (-cque, -qve) c. 1660—1827)
Etymologi
[jfr d. supplik, t. supplik, fr. supplique, ytterst av lat. supplicare (se SUPPLICERA)]
1) (numera nästan bl. i skildring av ä. förh., ålderdomligt) (ödmjuk) bön l. begäran l. anhållan l. ansökan l. ansökning o. d. (om hjälp l. nåd o. d.); äv.: böneskrift; äv.: besvär (se d. o. III b, d); jfr SUPPLIKAT, SUPPLIKATIE, SUPPLIKATION. Emedan iag på så många mine Klage libeller och Suppliquer icke det ringaste Swar, tröst eller hugnadt bekommit hafwer. BraheBrevväxl. II. 1: 182 (c. 1660). (Alla sökande) måge .. directe wända sig til K:gl. Maj:t med sine underdånige supliquer om befordran. PH 6: 4633 (1757). Secreteraren förer tvenne diarier: det ena för kraf och remisser .. det andra för suppliker af enskilta personer. SPF 8: 226 (1839). En supplik av honom, som föredrogs vid konsistoriesammanträdet den 26 april 1648 och i vilken han hos professorerna hemställer om (osv.). Nohrström StrövtBöck. 30 (1935). Gustav Trolle hade efter sin avsättning och Arcimboldis medverkan vid Sten Stures sida mot honom avsänt en supplik till påven. Carlsson o. Rosén SvH 1: 340 (1962).
2) (numera föga br. (Finl.)) om målföre l. talförmåga o. d.; äv. dels pregnant: ”smort munläder”, dels med tanke på sättet att tala l. uttrycka sig, ungefär liktydigt med: uttryckssätt. Finl. i uttr. som ”ha (en) god supplik”: hsv. gott målföre, goda utförsgåvor. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 96 (1958). ’Kamrer’. I gamla finska filmer med runda glasögon, livlöst ansikte, torr supplik. ÅboUnderr. 7⁄7 1979, s. 8. Stenmark FinlSv. (1977; pregnant).
Ssgr (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.; till 1): SUPPLIK-DAG. dag för ingivande av supplik till myndighet o. d. Om nästkom(m)anda tijssdag blif(we)r Supliqve dag i Jönköping, då klåckarans gambla fader ärnar åther resa dijt, så frampt något bref och hielp kunda kom(m)a ifrån högwyrdige her Biskopen, och på sam(m)a Supliqve dag af fadren inlefwereras. VDAkt. 1716, nr 311. —
-DIARIUM. diarium (se d. o. d) för suppliker. SFS 1903, nr 104, s. 3. —
-FÖRFATTARE. 2NF 2: 1289 (1904). —
-LISTA. av myndighet upprättad lista över suppliker. Supplik-listor upprättades, som visade när hvarje mål inkommit, blifvit communiceradt, afgjordt och expedieradt. BL 1: 52 (1835). Att universiteten .. (under medeltiden) plägade till påven insända särskilda suppliklistor (rotuli), upptagande namnen på de lärde, som .. rekommenderas att erhålla inkomster av nominella kyrkliga tjänster. SymbLitt. 9 (1927). —
-MÅL. jfr -sak, -ärende. SvT 1852, nr 24, s. 3. Registratorn (hos justitiekanslern) åligger: att föra de hos justitiekanslern brukliga diarier, nämligen: ett över kungliga remisser; ett över de från Hans Maj:t Konungen överlämnade så kallade supplikmål. SFS 1937, s. 989. —
-MÄSTARE. [jfr t. supplikenmeister, fr. maître des requêtes] (förr) om ämbetsman som föredrog ansökningar i konseljen. Holmberg 2: 656 (1795). —
-SAK. jfr -ärende. 2RA 3: 1044 (1734). —
-SKRIFT. böneskrift, supplik. Björkman (1889). —
-ÄRENDE. ärende som utgörs av supplik. De bref, Paqueter, penningar och remisser, som afgå i enskildte eller supplique ärender, betraktas såsom enskildte och framskaffas med Posten på afsändarens bekostnad. SPF 5: 232 (1827).

 

Spalt S 14609 band 32, 1998

Webbansvarig