| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUS sɯ4s, sbst.1, r. l. f.? l. m.?; best. -en.
1) (vard.) om verkan l. resultat o. d.; särsk. (o. numera nästan bl.) i uttr. göra susen, ha l. få avgörande verkan, ge (bra) resultat, vara avgörande; framtvinga ett avgörande l. avgöra saken l. frågan, lösa svårigheterna; sätta kronan på verket l. pricken över i o. d. Heja, heja friskt humör. Det är det som susen gör, hördes från stadion. Et ärligt swar gör altid susen. SP 1794, nr 69, s. 3. Jag beslöt .. att följa honom i det yttersta, och vid hans sida kämpade jag vid Grossbeeren den 25 Augusti, denna blodiga och regniga dag, på hvilken preussiska bajonetterna gjorde susen, sedan handgevären ej mer ville låta antända sig. Braun Bror 192 (1846). I vädret skjuter gräs och brodd, ⁄ Det sista regnet gjorde susen. Sehlstedt 1: 134 (1860, 1861). Flitig annonsering i väl spridda tidningar och tidskrifter med köpstark läsekrets är det som gör susen, det som drager kunder och leder till ökad omsättning och stigande nettovinst. NordBoktrK 1916, s. 91. Nu gjorde en psalmstump god sus. Laurén Stenvall Bröd. 137 (1919). Den där mattan var ju som hittad för 800 kronor, den skulle göra susen. Carlsson 4711 87 (1921). (Doktorns) åsikt var att vila och medicinering skulle kunna göra susen. Benecke Munro JupitMån. 280 (1985).
2) (numera mindre br.) i uttr. vara susen, vara bra, vara ”toppen” o. d. Du är en god flicka och ditt tacklage är också bra, tog Pierron slutligen stammande till ordet, vet du det faller mig någonting in, som just vore susen. Ridderstad Samv. 3: 280 (1851). ”Det var susen!” — sa’ Blomberg. Schultz Ordstäf 11 (c. 1865). Jag tittar på Johan, och han gnolar och stampar takten och säger vad han sagt många gånger förr, att svenska valser är susen! Barthel Atl. 166 (1931).
3) (numera mindre br.) poäng l. sensmoral o. d.; jfr KLÄM, sbst.1 5 slutet. Om en polismästare är som en vanlig mänska så duger han inte till polismästare. Det är hela susen i den här historien. Hellström Malmros 344 (1931).
Spalt S 14677 band 32, 1998