| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUSKIG, adj. -are. adv. -T.
(†) osnygg, smutsig; slaskig; äv. bildl. Almqvist Skälln. 28 (1838). Hösten är .. inne, det är duskigt, suskigt och äfven kallt. Dens. Amor. 196 (1839). Dens. Törnr. 3: 150 (1850; bildl.). Jag vet nog att farbror, äfven under sin suskigaste tid, varit aristokrat i själ och hjerta. Därs. 172. Berndtson (1880).
Spalt S 14690 band 32, 1998