Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVARTIS svar4tis, adj. oböjl., endast i predikativ anv.
(vard.) svartsjuk; stundom äv.: avundsjuk; särsk. i uttr. svartis på ngn, svartsjuk resp. avundsjuk på ngn; jfr SOTIS. Han är svartis för att jag blir insläppt i köket och för att jag får gå ut och spatsera med frun om söndagarna. Vi 1953, nr 39, s. 7. Jag undrar då inte på om hon är svartis på nya fröken. Carlsson Hel 96 (1953).
Spalt S 14948 band 32, 1999